Innan coronaviruset slog till rådde stor brist på vissa yrkesgrupper på den svenska arbetsmarknaden, bland annat inom ekonomi, juridik och it. Efter att ha upplevt en omfattande ekonomisk nedgång i samband med pandemin, som ledde till att bristen på arbetskraft minskade, har företagen återhämtat sig snabbt – men inte utan problem.
– Vi ser att bristen på arbetskraft är tillbaka på toppnivåer som de som uppmättes 2018, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.
LÄS MER:Stordalens nya utmaning: Locka tillbaka personalen
Strukturella brister i arbetsmarknaden
Det beror framför allt på två saker, förklarar han. Dels handlar det om att den snabbt uppåtgående konjunkturen skapar en större efterfrågan, och dels handlar det om strukturella brister.
– En liten del av arbetskraftsbristen beror på pandemin, i branscher som haft snabba ned- och uppgångar, säger Stefan Westerberg.
Inom exempelvis hotell- och restaurangbranschen råder därför brist då många som tvingades lämna sina jobb nu istället arbetar inom andra branscher.
Men samtidigt som arbetskraftsbristen är hög i Sverige gäller detsamma för arbetslösheten, som närmare bestämt är den fjärde högsta bland EU:s medlemsländer, enligt EU.
LÄS MER:Rekordminskning i arbetslöshet i Spanien
Arbetsförmedlingens siffror från 30 augusti i år visar på en arbetslöshet på 7,8 procent, men problemet är att de som går utan jobb saknar den kunskap som företagen efterfrågar, menar Stefan Westerberg.
– Vi har ett stort antal arbetslösa, men inte med den kompetens som efterfrågas, säger han.
Exempelvis ingenjörer och it-personal är yrkesgrupper som det rått brist på under lång tid då det utbildas för få. Men även om utbildningarna skulle utökas nu blir varken it-personal, jurister eller ekonomer färdigutbildade i en handvändning.
– Sverige måste bli bättre på kompetensförsörjning. Utbildningssystemet måste beakta vilka yrken som behövs, säger Stefan Westerberg.
LÄS MER:Är Sverige nästan bäst eller nästan sämst?
Saknas bostäder
Dessutom finns regionala skillnader. I Stockholm, där bristen är särskilt stor, hindras kompetensförsörjningen av den stora bostadsbristen.
– En stor andel av företagen har misslyckats med rekryteringar på grund av bristen på bostäder.
Och Stefan Westerberg ser därför framför allt två områden som politiken måste förbättra för att företagen ska kunna hitta folk att anställa.
– Dels bostadsmarknaden, den behöver bli tillgänglig för fler människor. Och så måste utbildningspolitiken anpassas bättre till företagens behov.
