Börsoperatören Nasdaq i Stockholm lanserade för tre år sedan en ny tjänst för clearing av så kallade ränteswappar, en typ av kontrakt som banker och andra aktörer använder för att hantera risker på räntemarknaden.
Verksamheten har vuxit snabbt, enligt Fredrik Ekström, chef för Nasdaqs nordiska ränteverksamhet. Han beräknar marknadsandelen till 8–10 procent när det gäller ränteswappar i svenska kronor.
Kan bli ogiltiga
Clearinghusen fungerar som central motpart i handeln med ränteswappar och andra derivat. De gör handel och risker mer transparenta och drar ned kraven på säkerheter på marknaden med hjälp av avgiftsfinansierade fonder som täcker upp förluster om en motpart skulle ställa in betalningarna.
Det i särklass största clearinghuset i Europa är London Clearing House (LCH), med Londonbörsen som storägare. LCH:s dominerande ställning hotas dock av brexit, som riskerar att göra swappar som clearas i London – oavsett vilken valuta det gäller – ogiltiga i EU.
Ekström räknar med att brexit kommer bidra till att Nasdaq Clearings tillväxttrend håller i sig även under 2019.
- Det är jag helt övertygad om. Men hur mycket beror väldigt mycket på vad som kommer på plats under det här året, i förhandlingarna mellan Storbritannien och EU, säger han.
Tekniskt ser Ekström inga hinder för att Nasdaq Clearing med befintlig infrastruktur tar över all clearing av ränteswappar i kronor.
Kan ge högre bolåneräntor
För svenska banker och hushåll kan dock en sådan omställning få konsekvenser. Riksbanken varnar i sin senaste stabilitetsrapport för en hög prislapp för svenska banker om de måste byta clearinghus till följd av brexit. Det kan i sin tur ge högre bolåneräntor för svenska hushåll.
För att undvika den omedelbara risken för en systemkollaps på derivatmarknaden beslöt EU-kommissonen i december att förlänga LCH:s rätt att fungera som central motpart för derivat i tolv månader. Förlängningen måste godkännas av EU-länderna och EU-parlamentet och syftar till att skapa en frist för anpassning och förhandlingar även om det skulle bli en brittisk krasch ut ur EU, utan utträdesavtal, den 29 mars.
Dragkampen om derivatkontrakten är dock inte avgjorda med detta. Frågan är viktig ur ett valutapolitiskt perspektiv. Med LCH utanför EU kan centralbanker som Riksbanken eller ECB förlora kontrollen över systemviktiga flöden i sina valutor. Det skulle kunna skapa stor sårbarhet i kritiska lägen, som när en systemviktig bank får allvarliga problem.
"Väldigt stora problem"
Finansinspektionen, som i en rapport i somras pekade ut clearing av derivat som det enskilt största potentiella problemet på värdepappersmarknaden efter brexit, följer utvecklingen noga.
- Om clearingkontrakten över en natt skulle bli ogiltiga kan man hamna i väldigt stora problem, säger FI-chefen Erik Thedéen.
FI fokuserar just nu på att säkra att berörda banker, fonder och förvaltare har höjd beredskap för olika scenarion, så att det till exempel går att flytta clearingkontrakt från London till alternativa centrala motparter i EU.
En modell vore enligt Thedéen att ge LCH långsiktig behörighet att fortsätta cleara swappar i EU-valutor, som om Storbritannien vore kvar i EU.
- Så gör de amerikanska clearinghusen. Så det finns vägar ur det här, säger han.
Det bygger dock på detaljerad regelsamordning, som kan bli svår att förhandla fram.
- Problemet är att alla vägarna bygger på förhandling och blir det en hård brexit är det mycket tuffare. Så det kan bli mycket intensiva diskussioner i mina kretsar, säger Thedéen.