I mars kom Post- och telestyrelsen (PTS) med siffror som visar att takten i den svenska bredbandsutbyggnaden sjunker, samtidigt som det är långt kvar till regeringens mål för bredbandstäckningen. Och på landet, utanför tätorter och småorter, är det fortfarande inte ens hälften av hushållen som har tillgång till snabbt bredband.
Och nyligen kom ett tungt slag mot alla bredbandsivrare ute i glesbygden: Jordbruksverket meddelade att bredbandsstödet och andra projekt- och företagsstöd inom det så kallade landsbygdsprogrammet stoppas under resten av året. Pengarna – en halv miljard kronor varav drygt 200 miljoner skulle ha gått till bredbandsprojekt – ska i stället användas för att möta det oväntat stora intresset för miljöersättningar till främst betesmarker och slåtterängar.
Utöver den halva miljarden räknar Jordbruksverket med att få tillbaka cirka 400 miljoner kronor från projekt som tidigare beviljats stöd men som inte kommer att genomföras fullt ut. Även en del av återflödet kommer från bredbandsprojekt.
Tusentals berörda
Beslutet har rört upp känslorna i Bredbandssverige. På Byanätsforum, som verkar för att främja bredbandsutbyggnaden på landsbygden, bedömer en kritisk Tommy Nilsson, projektledare, att "ett antal tusen" hushåll berörs, genom att bredbandsprojekt försenas.
Ett av de projekt vars framtid nu är oviss är Gästabudsstadens utbyggnad i Stigtomta utanför Nyköping. Det skulle ge 500–600 hushåll tillgång till fiberuppkoppling. Intresset har varit stort, enligt Johan Kraft.
– Det är väl 430 anmälningar hittills. Och vi hade goda förhoppningar om att få ta del av de här bidragsmedlen.
Planen var att erbjuda bredbandsanslutningar för omkring 20 000 kronor.
– Utan bidrag så rasslar prislappen iväg till kanske 50-60 000 kronor styck. Och vi tror inte att vi får 500–600 hushåll att nappa på det. Det är en för stor peng, helt enkelt.
"Ofattbart"
Gästabudsstaden fortsätter dock att ta emot ansökningar, för det fall att nya medel skulle tillkomma. Eller om regeringen skulle stoppa Jordbruksverkets omfördelning – Johan Kraft har själv skrivit till energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) för att få honom att agera.
Han pekar på att regeringen nu under coronakrisen nästan dagligdags presenterar stora krispaket.
– Ska man då dra bort de här pengarna, som i jämförelse nästan är att betrakta som växelpengar? Det är ofattbart, faktiskt.
Mats Rörbecker/TT
Post- och telestyrelsens (PTS) bredbandskartläggning för 2019 visar att 84 procent av alla hushåll och företag i Sverige nu har tillgång till bredband som medger överföringshastigheter om minst 100 megabit per sekund.
Under året ökade andelen med snabbt bredband med 3,5 procentenheter. Det kan jämföras med en ökningstakt på 4,2 procentenheter 2018 och 5,6 procentenheter 2017.
Ser man enbart till områden utanför tätorter och småorter så är det knappt hälften av hushållen som har tillgång till snabbt bredband.
Enligt regeringens bredbandsstrategi ska bredbandstäckningen redan i år nå 95 procent. Det mer långsiktiga målet är att samtliga hushåll och företag ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025.