Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Bra tillfälle att sätta en global standard"

– Det är ambitiöst och svårt men EU och USA har en outnyttjad potential i handeln som måste tas tillvara. Vi har möjlighet att också sätta en världsstandard, säger Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär.

– De kommande 30–40 åren kommer merparten av världens ekonomiska tillväxt att ske utanför EU och USA. Men EU och USA är störst tillsammans och det finns en outnyttjad potential att öka handeln sinsemellan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Dessutom står EU och USA för värden som vi vill ska bli globala. Detta är ett bra tillfälle att sätta en global standard. Annars är det andra länder som sätter nivån. Det blir de asiatiska länderna, säger Cecilia Malmström, som på måndagen medverkade vid en konferens på Handelshögskolan i Göteborg.

På schemat för dagen stod frågor om hur TTIP (se faktaruta) påverkar företag och konsumenter lokalt men där ingick även en så kallad ”medborgardialog”, ett initiativ från Cecilia Malmström för att öka insynen i förhandlingarna.

– Det gäller att stilla en del oro som finns kring förhandlingarna, att fånga in synpunkter och dessutom att få en legitimitet för förhandlingarna, säger Cecilia Malmström som börjar ”känna sig varm i kläderna” efter drygt fyra månader som handelskommissionär.

Inte minst i Tyskland finns en kritik med många ingredienser mot de pågående förhandlingarna. Även i USA finns kritiska röster. Det gäller kanske främst att släppa in EU-länderna i den offentliga upphandlingen.

Cecilia Malmström är fortsatt övertygad om att ett TTIP-avtal innehåller mest fördelar, inte minst vad gäller möjligheten att skapa nya jobb som ”vi desperat behöver”. Hon ser inte heller framför sig något minimiavtal, där enbart tullar skalats bort.

– Frågorna gäller även regelverk där EU och USA i dag har sina egna regler för exempelvis krocktest av bilar och godkännanden, inspektioner av läkemedelsfabriker. Vi har även dubbla regelverk för godkännande av handel med musslor.

– Ett mål är att hitta en gemensam standard för exempelvis elbilar som kan bli en global standard, säger Cecilia Malmström som hoppas att TTIP-avtalet ska vara färdigförhandlingar någon gång under nästa höst, innan presidentvalet i USA.

Förhandlingarna kring TTIP bedöms delvis vara en variant på tidigare omfattande handelsavtal inom ramen för världshandelsorganisationen World Trade Organisation. Det handlar fortsatt om tullar och avgifter men en av flera tyngdpunkter i TTIP ligger i stället på att ersätta regelverk på vardera sidan om Atlanten som inte passar ihop utan i stället kan ses som handelshinder.

En av utgångspunkterna i förhandlingarna är att båda parter slagit fast att nuvarande skyddsnivåer för till exempel miljö, säkerhet och hälsa ska upprätthållas. Under en av debatterna på Handelshögskolan om eventuella konsekvenser för livsmedelsindustrin, djurhållning och användningen av hormoner och antibiotika, så var inte alla lugnade av utgångspunkten att dagens miniminivå inte kommer att sänkas.

– EU och USA har i dag väldigt olika lagar för användningen av kemikalier. Hur ska parterna mötas och vad händer om man möts? Jag är orolig för att det blir en än slöare process kring kemikalier i livsmedel. Vad kommer det att finnas för kemikalier i de produkter vi köper in, undrade Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen.

Åsa Odell, LRF, var mycket skeptisk till ett eventuellt handelsavtals konsekvenser för EU:s bönder.

– Ett handelsavtal kommer att sälja ut det europeiska lantbruket, sade Åsa Odell.

FAKTA: Frihandel EU-USA

Den globala krisen 2008–2010 ledde till att EU och USA i slutet av 2011 började utreda förutsättningarna för ett frihandelsavtal.

I juni 2013 ställde sig EU bakom ett förslag att inleda förhandlingar om ett ”brett, djupt och ambitiöst bilateralt frihandelsavtal”.

De formella förhandlingarna tog sedan fart i juli 2013.

Förhandlingarna äger rum under rubriken Transatlantic Trade and Investement Partnership (TTIP).

Det främsta syfte anges vara att stimulera både EU:s och USA:s ekonomier genom ökad handel med varor, tjänster och investeringar. I paketet ingår även politiska aspekter.

USA är en av Sveriges största handelspartner. Cirka sex procent av Sveriges varuexport går till USA och cirka tre procent av vår varuimport kommer från USA. Värdet på exporten uppgår till drygt 70 miljarder kronor och importen till cirka 30 miljarder kronor.

Tio procent av Sveriges export-import av tjänster sker med USA.

Kommerskollegium har gjort en beräkning som visar att ett nytt frihandelsavtal skulle kunna öka Sveriges export med 17 procent och importen med 15 procent.

För EU skulle exporten kunna öka med 20-30 procent. USA:s export till EU skulle kunna öka med närmare 40 procent, enligt vissa beräkningar.

Källa: Regeringskansliet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.