- Vi presenterar året budgetproposition i mycket oroliga tider. Sverige kommer med den här budgeten att ha kanske Europas starkaste finanser, sade finansminister Anders Borg när han presenterade budgeten.
- Budgeten tar ansvar för de långsiktigt nödvändiga investeringarna. Men utgångspunkten är att vi är i ett bekymmersamt läge. Vi har länder som Grekland, Spanien och Italien som utgör stora källor till bekymmer.
USA och Kina kommer inte att kunna agera draglok, enligt Borg. Men Sverige motståndskraft har varit bättre än väntat.
Tillväxten väntas öka i Sverige
Sveriges tillväxt väntas utvecklas svagt i år, med en ökning av BNP med 1,6 procent. Nästa år väntas BNP öka med 2,7 procent.
Anders Borgs prognos är samma bedömning som regeringen gjorde för en månad sedan. Men finansministern flaggar nu för att den inte håller. Risken för en ännu sämre utveckling "dominerar i förhållande till huvudscenariot", skriver han i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Borg pekar på att regeringen lägger en framtidsorienterad investeringsbudget.
-Då är det forskning, infrastruktur och sänkt bolagsskatt som kommer överst på listan, säger han.
Banksektorn i Spanien och i de andra problemländerna är svårbedömd och en stor osäkerheten kvarstår, konstaterar Borg.
-Det är troligt att tillväxten under mycket lång tid kommer att vara mycket låg i Europa.
Inga negativa överraskningar
Svensk ekonomi däremot är stark, enligt Borg.
-Vi har mångdubbelt högre tillväxtsiffror än övriga Europa. Och några negativa överraskningar har vi inte haft i de offentliga finanserna.
Regeringen tror att ekonomin börjar återhämta sig nästa år och 2014 tror Anders Borg på en tillväxt på 3,7 procent, enligt finansplanen. Även arbetslösheten väntas sjunka från 7,5 procent nästa år till 6,7 procent 2014.
Sysselsättningen väntas öka med 0,4 procent i år och lika mycket nästa år för att sedan ta fart 2014, då den ökar med 1,3 procent.
Anders Borg ville dock inte verka allt för positiv.
- Vi gör prognoser men också bedömning av risker och det finns uppenbara risker i Europa, så att utmåla mig som optimist är inte en korrekt bedömning.
"Urtråkigt"
Urtråkigt! är Robert Bergqvists, chefekonom på SEB, första spontana kommentar till finansplanens siffror.
-Prognosen är precis densamma som den Borg presenterade i samband med mötet på Harpsund. Jag hade trott på någon liten nedjustering. Tillväxtprognosen för nästa år och 2014 är i högsta laget.
Samtidigt konstaterar Bergqvist att Borg bäddar in prognosmaterialet i stora nedåtrisker även om han inte låtit det påverka prognossiffrorna. SEB-ekonomernas egna tillväxtprognoser skiljer sig med runt en procentenhet från regeringens både för 2013 och 2014.
-Han tror på 2,7 procent och vi ligger på 1,5. Det är en stor skillnad, säger Bergqvist.
Konjunkturinstitutet tror på lägre tillväxt
Liksom SEB tror statliga Konjunkturinstitutet (KI) på betydligt lägre tillväxt än regeringen. Det handlar om genomslaget av regeringens egna reformer, jobbskatteavdraget, förändringar inom a-kassan och så vidare, säger KI-chefen Mats Dillén.
-Vi tror på relativt stora effekter men regeringen tror på ännu större effekter. Regeringen räknar till exempel med att arbetslösheten långsiktigt kan ligga runt 5 procent när ekonomin är i balans medan vi tror att arbetslösheten 2016 ligger runt 6,5 procent.
Åtgärderna i budgeten bedöms leda till att BNP-tillväxten blir cirka 0,4 procentenheter högre 2014 och att antalet sysselsatta blir cirka 17 000 personer fler 2014 än vad som annars varit fallet, står det i finansplanen.
Regeringen bedömer också att de hittills genomförda strukturreformerna varaktigt ökar sysselsättningen med cirka 223 000 personer på lång sikt.
Det mesta av de nya satsningar på 23 miljarder kronor som Anders Borg presenterar är redan kända. Där finns bland annat satsningar på infrastruktur, sänkt bolagsskatt, fler utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för unga, samt mer pengar till forskning.
"Rätt ute gällande satsningarna"
Bergqvist tycker att Borg är rätt ute när det gäller satsningarna och att han nu börjat spendera i stället för att hålla igen:
-Det är rätt ur ett konjunkturellt perspektiv, det lyfter tillväxten. Det är rätt ur ett finansiellt perspektiv, för räntorna är väldigt låga. Det är nu man ska låna pengar om man har underskott i budgeten.
-Det är också rätt ur ett strukturellt perspektiv. Han gör långsiktiga satsningar som på infrastruktur och på bolagsskatten. Det tror jag är jätteviktigt. -Om tyngdpunkten den här gången ligger på en strukturellt orienterad politik kommer höstbudgeten som läggs nästa år nog att bli mer plånboksorienterad, säger Bergqvist.
Regeringen skriver att den att mer ska göras för att "fortsätta stärka den finansiella stabiliteten". Bankerna ska mer öppet redovisa hur de finansierar sina bolån och regeringen lovar att återkomma med ett lagförslag på hur ersättningen som bankerna tar ut när någon löser ett bundet lån i förtid beräknas.
Staten kommer att få in mindre pengar framöver. Intäkterna från inkomstskatten har reviderats upp, men det motverkas av att företagens vinstutsikter ser sämre ut. Dessutom bedöms skattereduktionen från rut- och rotavdrag öka, vilket drar ned skatteintäkterna.
Samtidigt bedöms utgifterna bli högre, till exempel för ohälsa, anhöriginvandring och pensioner.
