Sedan ett drygt år tillbaka har Business Region Göteborg (BRG), kommunens näringslivskontor, arbetat aktivt med att hjälpa biltillverkaren Volvo Cars i sitt hemliga investeringsprojekt "Purple Rain". Målet som initialt var att få fordonsjätten att placera sin nya målerifabrik i Torslanda har vuxit till att handla om bolagets omfattande omställning till elektrifiering.
Hjälpen från näringslivskontoret har under arbetets gång bestått av att koordinera, lyfta och belysa vikten av Purple Rain för det offentliga.
LÄS MER:Så stöttades Volvos miljardinvestering av kommunen
Kommunen ger storbolagen en gräddfil
Som bevis för att BRG:s involvering varit fruktsamt för Volvo Cars räknar näringslivskontoret upp ett tiotal stödpaket och insatser värda hundratals miljoner kronor i ett tidigare hemligstämplat brev adresserat till biltillverkarens styrelse. Offentliga stödpaket vilka alla gynnar Volvo på ett eller annat sätt.
Vänsterpartiets toppnamn Daniel Bernmar är inte förvånad. Enligt honom har kommunala BRG återkommande gett storbolagen möjligheter som inte är tillgängliga för alla. Ur ett demokratiskt perspektiv är det problematiskt, säger Bernmar.
– Man ger delar av näringslivet en gräddfil för att lösa deras problem, så är det. Varken Geelys etablering eller Volvo Cars Purple Rain hade kunnat ske utan ett stort näringslivskontor med enorma resurser från kommunala och statliga aktörer, säger han.
"En del av det offentliga åtagandet"
Men att Volvo skulle ha gynnats på ett otillbörligt sätt, det vill säga tagit del av statsstöd som i princip är förbjudet, håller inte BRG med om.
Eftersom stödpaketen i Purple Rain inte enbart riktar sig till Volvo Cars, utan till hela fordonssektorn, särbehandlas inte Volvo Cars, säger Patrik Andersson, vd på BRG.
– När vi går igenom listan, vad är då direkt riktat till Volvo? Ja, det är väldigt lite. Om ens något. Tar vi exemplet med laddpunkter är det ett sätt att elektrifiera en stad. Och när det gäller det kompetenspaket från Göteborgsregionen om 20 miljoner kronor per år, inräknat statsbidrag, grundas det på behoven hos företagen och riktas till hela industrisektor, säger Patrik Andersson.
Fakta: Det här gäller för statsstöd
Statsstöd är förbjudet om det inte godkänts av EU-kommissionen eller utformats enligt vissa undantag. För att en offentlig åtgärd ska kunna ses som ett statsstöd måste flera olika kriterier vara uppfyllda:
• Åtgärden ska kunna kopplas till det offentliga och ska finansieras med offentliga medel.
• Åtgärden ska var riktad till vissa verksamheter eller viss produktion.
• Verksamheter som åtgärden riktar sig till ska bedriva ekonomisk verksamhet.
• Åtgärden ska ge mottagaren en fördel.
• Åtgärden ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan EU:s medlemsstater.
Det går dock att lämna många typer av statsstöd så länge dessa uppfyller villkoren i EU-kommissionens förordningar kallade gruppundantag. Dessa förordningar undantar vissa grupper av stöd från förbudet mot att lämna stöd utan att kommissionen lämnat ett godkännande.
Medan Upphandlingsmyndigheten ger allmän information om de delar av statsstödsreglerna som kan ha betydelse för kommuner och regioner är det EU-kommissionen som äger tillsynen över medlemsstaterna.
Källa: Upphandlingsmyndigheten
Inte heller Upphandlingsmyndighetens statsstödsexpert Magnus Lindbäck uppfattar att någon av de stödinsatser som Volvo Cars får nytta av nödvändigtvis är otillåtet statsstöd.
– Så som jag förstår det rör det sig om utbildningsinsatser och infrastruktursatsningar som helt klart är en del av det offentliga åtagandet.
"Näringslivets särintressen präglar kommunens arbete"
Enligt Daniel Bernmar (V) råder det dock inget tvivel om att storbolagens behov, som i det här fallet delvis rör fordonsjättarnas framtida kompetensförsörjning, prioriteras i kommunens korridorer.
– De (näringslivet) har ett enormt inflytande på kommunens verksamheter och deras särintressen präglar kommunens arbete, säger Bernmar.
Eftersom kommunen är såpass beroende av dessa arbetsgivare blir Volvo Cars förfrågan om hjälp snarare att se som en kravlista eller till och med en utpressningssituation, fortsätter Bernmar.
– Det näringslivet gör är att de sätter kommunen i en mjuk utpressningssituation med hjälp av det underliggande hotet om att "annars investerar vi någon annanstans".
Att Volvo skulle ha kommit med en kravlista eller försökt tvinga kommunen till särskilda satsningar håller inte kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) med om.
– Jag upplever det inte som något utpressningsförsök från Volvo, det man har gjort är att tydliggöra förutsättningarna som man har att jobba med, säger Josefson.
Enligt honom är det självklart att kommunen för en dialog och stöttar bolag som Volvo.
– Ett Volvojobb generar fyra andra jobb i den här regionen, fordonsindustrin är oerhört viktig för Västsverige, Volvo i synnerhet. Och jag tycker det är självklart att kommunen är med och hjälper dem att fortsätta utvecklas här i Göteborg.