Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Basinkomst tillbaka på tapeten

Nu rasslar den första medborgarlönen in på 2 000 finländska bankkonton i ett tvåårigt försök. Men i Sverige har debatten kring basinkomst länge varit svartvit.

Medborgarlön som fenomen har både hyllats och sågats i flera decennier. Argumenten för är bland annat att en basinkomst skulle innebära en ökad trygghet för medborgarna samt uppmana till nytänkande och företagsamhet.

Kritikerna menar snarare att utbetalningarna skulle göra mottagarna lata och omotiverade eller att basinkomsten skulle riskera att försvaga människor i arbetaryrken.

- I Sverige förs diskussionen ofta på ett väldigt grunt sätt utifrån fördomar och reflexmässiga reaktioner. Man sätter en stämpel utan att närmare diskutera vad det handlar om, säger Simon Birnbaum, statsvetare vid Institutet för Framtidsstudier.

Olika typer

Han menar att begreppen basinkomst och medborgarlön kan innebära flera olika saker. Medborgarlön har föreslagits av både den yttersta vänstern och av klassiska hjältar på högerfronten, enligt Simon Birnbaum.

- Det finns egentligen en enorm bredd i diskussionen, både ideologisk och i de många olika former förslaget kan ta, säger han.

En av anledningarna till att idén om medborgarlön aktualiserats internationellt är den pågående automatiseringen. Allting talar för att exempelvis fordonsindustrin kommer att genomgå en omfattande omställning i och med tekniska framgångar med förarlösa bilar.

Inte redo ännu

Tidigare har bland annat har den omsusade entreprenören Elon Musk sagt att medborgarlön är svaret på automatiseringen. Men i Sverige är politikerna inte redo för en seriös diskussion om basinkomst.

- Med regeringssamarbetet som det ser ut nu så är klimatet inte optimalt för att ta upp den här typen av radikala förslag. Men på mer lång sikt, i relation till automatisering och framtidens arbetsmarknad, tror jag att idén om en basinkomst har en självklar plats, säger Simon Birnbaum.