Barndomskompisarna som vill demokratisera matte

Nästan en femtedel av eleverna som går ut nian i Sverige har inte fullständiga betyg och matematik är ett ämne där många släpar efter. På gymnasienivå klarade mindre än hälften av eleverna de nationella proven i matte 2b 2018.

När Salman Eskandari gick på Chalmers engagerade han i sig i läxhjälp för högstadie- och gymnasielever. De som behövde extra stöd med matten kunde komma till Chalmers biblioteket ett par timmar i veckan, och Salman såg snabbt hur stor skillnad hjälpen gjorde.

Otrolig resa

– Det gav fantastiska resultat. Elever som med största sannolikhet inte hade gått ut med fullständiga betyg gjorde en otrolig resa. När vi gick ut Chalmers fem år senare var det flera av dem som hade börjat där, säger Alberts andra medgrundare Arta Mandegari.

Han och Salman växte upp tillsammans i Angered, följdes åt hela vägen genom Chalmers, för att jobba på skilda håll i några år. År som mest handlade om att ”optimera lönekuvertet” som Arta uttrycker det. Men det engagemang i socialt entreprenörskap som växt på Chalmers gjorde sig efter ett tag påmint.

Så kläcktes idén om ett gemensamt projekt: måste man, på 2000-talet, träffas på biblioteket för att kunna ge läxhjälp, eller kan man ta den hjälp Salman gett och göra det tillgänglig för alla som har en surfplatta, mobil eller dator?

– I grund och botten handlar det om att tillgängliggöra kunskap och demokratisera den genom att sprida den via teknik, säger Arta Mandegari, som menar att matte av flera anledningar är ett svårt ämne för många unga.

Måste förstå varför

– Salman brukar säga att det handlar om rädsla, om man inte förstår en gång så känner man sedan att man inte kan. Det krävs att man verkligen förstår logiken bakom – inte bara vad du ska göra utan också varför, annars stannar inlärningskurvan. Många får kanske inte heller så mycket hjälp hemifrån, bland annat för att man lärde ut andra metoder förr än man använder i dag.

Till en början vände Albert sig till skolorna som främsta kunder, och man byggde en licensprodukt baserad på läroböckerna. Efter ungefär ett år, och ett stort antal arbetstimmar, insåg man att man var på fel väg. Och fick börja om.

– Skolan är ganska trögrörlig med långa ledtider, dessutom är läromedelsbudgeten ganska snäv. Vi ville ha mer tempo och insåg att om vi ska kunna bygga affär så behöver vi svänga om till konsumentmarknaden, säger Arta Mandegari.

I dag finns Albert i två versioner som båda är ämnade för studiestöd hemma. En Albert junior för barn 3 – 9 år som är enkel, interaktiv och spelinspirerad. Albert för 10 – 16 år är mer uppbyggd för att skapa resultat i skolan. Inför ett prov kan användare skapa en egen pluggkalender och en studieplan så att hen ligger i fas med vad man behöver kunna varje termin.

Trots att användarna trillar in i god takt, mellan 5 000 och 10 000 nya användare per vecka, finns det utmaningar kvar att brottas med. En sådan är att få upp nyttjandegraden, ett motsatt problem från många andra app-bolag.

Många vill betala

– Att sälja är för oss inget problem. Ofta har man produkter som används mycket, men som få vill betala för. För oss är det omvänt, många vill betala men det är svårare att få upp aktivitetsnivån. Barnen prioriterar nöjesappar och spel, så vi är väldigt beroende av föräldrarnas draghjälp. Vi marknadsför oss inte heller mot barnen, utan föräldrarna, säger Arta Mandegari.

För att både förstå och nå föräldrarna bättre har man nyligen lanserat tjänster som framstegs- och månadsrapporter som informerar om när barnet nått vissa milstolpar. Man intervjuar även föräldrar, då man ser att deras engagemang är nyckeln till användning.

– Det som i stor utsträckning avgör användandet ligger idag utanför produkten, det sker i interaktionen mellan förälder och barn. Hur mycket föräldrarna engagerar sig avgör till stor del användandet. Våra kunder och användare är inte samma personer, kunderna är föräldrarna medans barnen är användarna, säger Sebastian Christ, produktchef på Albert.

TEXT

Lisa Stevik

livsstil@gp.se