Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Johan Torgeby (bilden) redovisade på torsdagen sin första delårsrapport som vd för SEB och passade då på att kritisera förslaget om en höjd resolutionsavgift för svenska storbanker. Arkivbild.

Bankvinsterna rusar uppåt

Storbankernas vinster rusar uppåt med över 50 procent under årets första kvartal. Striden med den rödgröna regeringen, som vill beskatta sektorn hårdare, är samtidigt inne i ett avgörande skede.

På tre månader, januari–mars, drog storbankerna in 27,8 miljarder kronor i vinst. Det är en ökning med 53 procent jämfört med i fjol.

Det mesta kommer från räntenettot, alltså det bankerna tjänar på skillnaden mellan in- och utlåning. Och där är det i första hand bolånemarknaden som växer – inte minst den svenska där de fyra storbankerna delar på cirka 80 procent av marknaden.

Ökade marginaler

Bolånen växer inte bara i volym. Marginalerna bankerna tar ut har också ökat kraftigt sedan finanskrisen. Sedan 2010 handlar det om en ökning av räntenettot på bolån med 149 procent, skriver Villaägarnas riksförbund i en kritisk rapport.

Medan Villaägarna vill ge sina medlemmar bättre villkor gentemot bankerna har finansdepartementet under den rödgröna regeringen också fått upp ögonen för bankernas miljarder som en möjlig intäktskälla.

Ett förslag om en bankskatt utformad som en extra arbetsgivaravgift för anställda inom finansbranschen drogs tillbaka efter hård kritik tidigare i år. I stället bereds nu en höjning av den så kallade resolutionsavgiften för bankerna, som finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ska fatta beslut om "i närtid". Ovanpå det utreds även möjligheten att i nästa mandatperiod införa någon form av bankskatt.

Hotar flytta

Nordea är den bank som hittills har drabbats värst av högre resolutionsavgifter. Nordeachefen Casper von Koskull går därför i bräschen i sektorns strid mot både bankskatten och höjda avgifter.

Han har tillsammans med Nordeas styrelse tidigare under våren även hotat att flytta huvudkontoret från Stockholm till Helsingfors eller Köpenhamn. Ambitionen är att fatta beslut i frågan före sommaren.

Nordeachefen beskriver de svenska bankerna som väsentligt stabilare i dag än för bara några år sedan. Krav på kapital, likviditet, kontroller och öppenhet har skärpts. Dessutom utgör en allt större del av bankernas lån av obligationer som kan omvandlas till aktier i en kris.

- Då tar långivarna risken, inte samhället, säger han.

Nackdel stanna

Som många kritiker sågar han samtidigt den svenska modellen för resolutionsavgiften, där pengarna inte öronmärks utan kan användas på andra statliga utgiftsområden.

Den nya SEB-chefen Johan Torgeby hotar inte med någon flytt. Detta trots att den omstridda resolutionsavgiften – som riskerar att höjas ytterligare – fördubblades till 211 miljoner kronor under första kvartalet.

- Men jag skulle vilja lägga till att vi inte ser det som speciellt positivt att vi, för att vi väljer att stanna i Sverige, får en konkurrensnackdel, säger han.

Att bankerna drar in stora belopp och utgör risker för ekonomin håller han med om.

- Men vi bär ju också mer kapital och betalar högre avgifter. Och man får inte glömma bort att vinsten i banken ska ses mot en balansräkningsomslutning på 2 900 miljarder kronor.