Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, tror det blir stökigt på marknaden en tid framöver – när centralbanker stramar åt och pandemin fortsätter sprida oro. Arkivbild
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, tror det blir stökigt på marknaden en tid framöver – när centralbanker stramar åt och pandemin fortsätter sprida oro. Arkivbild Bild: Joakim Goksör/TT

Bankekonom: Risk att det blir stökigt

Tillväxten vänder nedåt, pandemin tar fart och det höga inflationstrycket pressar centralbankerna att börja strama åt.
– Det är en ganska jobbig miljö för marknaden, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Börser, räntor, valutor och råvarupriser skakas om sedan chefen för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), Jerome Powell, i tisdags flaggat för att det vankas penningpolitiska åtstramningar. Samtidigt växer oron för att den redan höga smittspridningen i bland annat Europa ska ta fart i vinter, med den nya omikron-varianten som breder ut sig.

– Allt är dåligt ur ett aktiemarknadsperspektiv. Då finns det risk att det blir stökigt. Det tror jag man ska ta höjd för, säger Annika Winsth.

Räknar med tre räntehöjningar

Hon räknar med tre räntehöjningar i USA nästa år, men tror att Riksbanken avvaktar ett tag till med åtstramningar – även om inflationen ligger över inflationsmålet även här.

När det gäller den ökade smittspridningen tror hon inte vi står inför något som kommer i närheten av hur det såg ut våren 2020, när stora delar av världen stängdes ned.

– För det första är vi vaccinerade och det ska väldigt mycket till för att vaccin inte skyddar alls. Vi har dessutom lärt oss väldigt mycket, säger hon.

En lärdom är enligt Winsth att stora nedstängningar kan ersättas av mer nyanserade åtgärder.

Inflationstrycket kan på kort sikt dämpas om konsumtionen dämpas av restriktioner och rädsla för att smittas. Men på lite sikt kan pendeln slå tillbaka igen, om det blir mer störningar i leverantörskedjorna och förvärrad brist på komponenter för industrin.

– På sikt finns risk att det driver upp inflationen. Då hamnar vi i en situation där vi har lite svagare efterfrågan samtidigt som vi har en inflation som blir högre och håller i sig längre. I den världen blir det väldigt svårt att vara centralbank, säger hon.

Risk för stagflation

Stagnerad tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation brukar kallas stagflation bland ekonomer.

– Det är absolut inte mitt huvudscenario. Men det finns en sådan risk, säger hon om risken för att det ska sluta där.

Enligt Winsth hänger en del av de risker vi ser nu samman med den höga skuldsättning som har byggts upp av vad hon ser som en onödigt expansiv penningpolitik under många år.

– Risken är att det inte går att vidta de åtgärder som behövs när räntan är så låg, säger hon.

Stimulanserna förvärrar samtidigt klyftorna, vilket skapar politiska problem, enligt Winsth.

– Det ökar ju förmögenhetsskillnaden mellan de som äger fonder, aktier och bostäder och de som inte äger något. Det ska man inte underskatta, säger hon.

– Vi har ju redan problem att få en regering på plats, säger hon med hänvisning till den stökiga situationen i riksdagen under mandatperioden, tillägger hon.

Höger- och vänsterfalanger drar i väg

Missnöjda väljare tenderar att proteströsta, varnar Winsth.

– Då får man höger- och vänsterfalanger som drar i väg. Och så tror jag att det kommer att se ut i många länder nu. Det blir väldigt stökigt politiskt. Det är samhällsekonomiskt dåligt, för då kan du inte fatta långsiktigt kloka beslut.

Stimulanserna bygger enligt Winsth även upp tillgångsbubblor, som kan brista och ge upphov till finansiella kriser.

– Var och när vet vi inte, för då hade man vidtagit åtgärder. Men historiskt har det aldrig gått att lösa med att bara trycka mer pengar, säger hon.

Inflationsproblemet som tvingar fram åtstramningar i USA – där inflationen lyfte till 6,2 procent i oktober – har inte vuxit sig lika stort i Sverige. Men trots det väntar hon sig att inflationen i Sverige kommer lyfta till runt 3,5 procent i november och december – vilket kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

En krona som generellt stärkts under pandemin har bidragit till att hålla priserna nere på importerade varor i Sverige. Winsth tror inte att en räntehöjning i USA, som stärker dollarn, förändrar detta i grunden.

– Visst, det har en viss påverkan. Men det är framförallt euron som gäller.

Fakta: Smittspridning och åtstramningar skakar om

Oro för smittspridning och penningpolitiska åtstramningar i bland annat USA skakar marknaden. Börser sjunker på bred front och marknadsräntor faller. Räntan på en tioårig svensk statsobligation har tryckts ned under 0,10 procent – den lägsta nivån sedan augusti – i en av de snabbaste nedgångarna sedan våren 2020.

Riksbankens stödköp av statsobligationer bidrar till utvecklingen.

Oljepriset pressas också i turbulensen. Ett terminskontrakt för leverans av råolja nästa månad kostar nu kring 68 dollar per fat, vilket kan jämföras med över 86 dollar för några veckor sedan.

Turbulensen följer på en höst präglat av ett oväntat högt inflationstryck runtom i världen, särskilt i USA. Det hänger ihop med en snabbt ökande efterfrågan i den globala återhämtningen samtidigt som produktionen präglas av höga råvarupriser, brist på komponenter och arbetskraft samt globala logistikproblem som pressar upp transportpriserna till rekordnivåer.

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har i veckan sänkt sin globala tillväxtprognos och har varnat för inflationsproblem och obalanser, inte minst på arbetsmarknaden i OECD-länderna.