Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Köttbonden Dan Andersson har fått en av de bästa foderskördarna han någonsin sett under sina 77 år. Kombinationen av sol och rikligt med nederbörd har gett mycket gräs. Bild: Petter Trens

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bönder gläds åt skördeläget

Västkustens lantbrukare kan vara tacksamma för årets väderförutsättningar. Skördeläget är tillbaka på normal nivå efter förra årets torka, och den första vallskörden har varit bättre än vanligt.
– Men vi vet egentligen inte hur det kommer att gå förrän skördesäsongen är över, säger Lennart Nilsson vid Lantbrukarnas riksförbund.

Efter fjolårets långa torka kan många svenska bönder trösta sig med betydligt gynnsammare väderförhållanden i år. Enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF, ser skördeläget ljust ut i stora delar av landet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I västra Sverige verkar både spannmål, oljeväxter, grönsaker och specialgrödor utvecklas som de ska. Den första skörden av vall, det vill säga gräs som ska bli foder, har till och med varit bättre än normalt.

– Vi på västkusten har blivit bortskämda med regn, och en del lantbrukare har fått skynda på med grässkörden för att det har vuxit så bra. Sedan har vi haft bra förutsättningar för den kommande spannmålsskörden också. Våren var ganska kall, vilket gör att grödorna lägger rotsystem och tjocknar till istället för att sticka iväg på höjden, säger Lennart Nilsson, ledamot i LRF:s riksstyrelse.

Lindome-bonden är nöjd med året

På Gödebergs gård i Lindome är det med glada miner det talas om den första vallskörden. Köttbonden Dag Andersson, som driver gården och den anslutande butiken tillsammans med hustrun Gun-Britt och deras två döttrar, är minst sagt nöjd med resultatet.

– Det kan vara den bästa förstaskörd vi någonsin haft. Åtminstone en av dem, säger han.

Dag Andersson, som är uppväxt på gården och har jobbat med lantbruk i hela sitt 77-åriga liv, minns fjolårets torka som en av de värsta han upplevt. Ändå blev konsekvenserna inte så allvarliga för Gödebergs gård som för många andra.

– Vår räddning var att vi hade relativt lite djur i förhållande till våra betesmarker. Jag vet att många var tvungna att ta från vinterfodret när betet brändes, men det behövde aldrig vi, säger Dag Andersson.

– Sedan kom regnet äntligen i september och andraskörden blev riktigt bra. Hade inte det hänt hade vi tvingats till nödslakt.

Inte orolig för ny foderkris

Trots de långa månaderna utan regn under förra året hann Dag Andersson aldrig bli särskilt bekymrad:

– Nej, jag tänkte att det skulle lösa sig, det har det ju alltid gjort förut.

Och även om skördesäsongen är långt ifrån över är kan han konstatera att det inte kommer att bli någon kris i år.

– Eftersom den första skörden gick så väldigt bra skulle vi egentligen klara oss över vintern på bara den. Och det spannmål vi har ser också fint ut, säger Dag Andersson.

Effekterna av torkan kan kännas länge

Samtidigt menar Lennart Nilsson att många lantbrukare är försiktiga med att ta ut någon glädje i förskott. Det är mycket som ska stämma för att resten av årets skördar ska gå bra.

– Det som kan ställa till det är om det kommer något slagregn eller hagelskurar. Och så behöver det vara torrt i augusti när spannmålen ska skördas. Är det för blött kan det dels bli svårt att ta sig fram på åkrarna, och dels kan det förstöra kvaliteten på spannmålen, säger Lennart Nilsson, som fortsätter:

– Men det är klart att man kan glädjas åt att det ser så bra ut nu. Det tärde allt lite på ens självkänsla att gå omkring och titta på sina torra stackars grödor förra året. Då är det mycket roligare att göra det nu när de är så fina.

På fredagen påbörjades den andra omgången utbetalningar av det krisstöd som regeringen beslutat att Jordbruksverket ska betala ut till lantbrukare som drabbades hårt av torkan 2018. Krispaketet på totalt 1,57 miljarder täcker dryga 15 procent av de 10 miljarder som torkan beräknas ha kostat de svenska bönderna.

Källor: Lantbrukarnas Riksförbund, Jordbruksverket

LÄS MER: Närmare 5 000 bönder i länet har sökt krisstöd efter torkan

Självkänslan var inte det enda som påverkades av fjolårets torka. Lennart Nilsson menar att det har blivit viktigare för svenska bönder att ha ordentliga foderlager som kan räcka om extremvädret skulle slå till igen. Dessutom kan många fortfarande märka av fjolårets foderbrist.

– En del har fått skörda tidigare än de brukar eftersom deras foderlager varit mindre än vanligt. Om det inte blir en extremt bra skörd i år tror jag vi kommer att känna av effekterna av torkan i flera år framåt, säger Lennart Nilsson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.