Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ska växa. Avenyfamiljen har tagit över och förändrat Tredje Långgatan. "Vi driver på utvecklingen av området. De flöden av folk vi skapat gör det även intressant för andra aktörer att satsa i området", säger Jonas Järvmarker.

Avenyfamiljen ska växa mer aggressivt

Avenyfamiljen har storslagna planer. Inom några år ska de köpa fastigheter och öppna flera nya restauranger runt om i Göteborg. Först ut på listan är Saluhallen Briggen.

För 14 år sedan startade Jonas Järvmarker Lounge(s) på Avenyn, tog efterhand över grannrestaurangen och öppnade fler ställen i området. Det var början till Avenyfamiljen, som han i dag är vd för.

– Jag har alltid haft ambitionen att bygga något större. Jag är entreprenör och drivs att av utveckla och växa. Den löpande verksamheten är inte lika stimulerande, säger han. 

För tre år sedan såg Jonas Järvmarker en annons om att gamla Auktionsverket på Tredje långgatan var till salu. 

– Det slutade med att vi köpte fastigheten och öppnade ett antal restauranger, sammanfattar han.

Har bud ute på fastigheter
På de tre åren har Avenyfamiljens omsättning mer än fördubblats – från 83 till 177 miljoner kronor. Jonas Järvmarker har dock större planer.

– Nu ska vi växa mer aggressivt, säger han.

Målet är att, år 2020, ha en omsättning på 500 miljoner kronor och ett fastighetsbestånd värt lika mycket.

Det ska ske genom att Avenyfamiljen köper fastigheter runt om i Göteborg och sedan konverterar dem till restauranger.

– De projekten kommer vara liknande Auktionsverket, men sannolikt inte lika stora till ytan. Vi har bud ute på ett par fastigheter. Jag jobbar väldigt mycket med det, säger Jonas Järvmarker.

Han räknar med att öppna "ett antal" nya restauranger längs Tredje långgatan redan under nästa år. Men han tittar också på möjligheter i andra stadsdelar.

– Det är inte helt enkelt att hitta bra restaurangfastigheter, i bra lägen, som är tomma eller som går att tömma – men de finns. Som restauranggöteborg utvecklas nu är det många stadsdelar som är intressanta för oss, säger Jonas Järvmarker.

Först ut skulle Saluhallen Briggen kunna vara, längre ner på Tredje långgatan. Där finns planer på att göra hotell, restauranger och butiker. Skisserna är redan klara. Kommunala Higab vill dock inte sälja fastigheten, trots att Jonas Järvmarker aktivt försökt övertala dem under två års tid.

– Jag har varit på ledningen och även försökt bearbeta Higabs styrelse och fastighetsnämnden. Jag har fått en väldig massa nej och där står det fortfarande. Vi får bara nej, men jag vet att de inte är nöjda med verksamheten där. De har lite folk på lunchen men i övrigt är det ingen rolig grej, säger Järvmarker. 

Higab är mycket tydliga med att de inte vill sälja Briggen.

– Nej den är inte till salu i nuläget. Det har vi även kommunicerat till Avenyfamiljen. Det är en av de kulturfastigheter vi vill ha kvar, den är en del av vårt kärninnehav, säger Stefan Lundqvist, vice vd för Higab.

Får många nej
Jonas Järvmarker får ofta nej av kommunen – i början.

– Vi får många nej när vi driver frågor, men ofta är det för att olika regelverk hos olika myndigheter krockar med varandra. Men jag är imponerad av hur serviceinriktade politikerna och myndigheterna i Göteborg är. De har alltid en positiv inställning och ihop med oss, som är oerhört lösningsfokuserade, går det att hitta fram, säger han.

Ungefär så var det också när Avenyfamiljen ville göra Tredje långgatan till gågata. Idén skissade Jonas Järvmarker på direkt vid köpet av Auktionsverket. 

– Visionen fanns med redan då. Tredje långgatan är en naturlig förlängning av Haga, den är extremt lämpad som gågata, säger han.

Jonas Järvmarker startade en fastighetsägargrupp på gatan som i sin tur låg på Göteborgs stad i frågan. Kommunens första svar var att det kanske kunde bli aktuellt om fem, tio år. Det skulle kosta för mycket att ändra markbeläggningen från asfalt till kullersten. Då undersökte Jonas Järvmarker saken och presenterade en egen lösning på problemet.

– Vi tog fram en idé för att kunna göra det snabbare, utan att ekonomin bromsade. Vi hade sneglat på Stockholm, där de bland annat gjort om Götgatan till gågata utan att ändra markbeläggningen och det visade sig att det kunde göras även här, säger han.

Kontroversiell gågata
Nu blir gatan, som bekant, tillfälligt bilfri för andra året i rad. Förändringen har hyllats i New York Times och varit populär hos besökarna. Att Avenyfamiljen är med och betalar runt 200 000 kronor för att få gatan bilfri har dock väckt kritik. GT har i en krönika (krönikan avpublicerades 2018) hävdat att Avenyfamiljen ”köpt sig en gågata” för att få fler besökare till sina uteserveringar.

Så ser inte Jonas Järvmarker på det.

– Nej. Jag har tagit initiativ till att starta en fastighetsägargrupp som sedan kommit med förslag och idéer till kommunen och Trafikkontoret om att skapa en gågata. Som många andra fastighetsägare har vi också varit med och delfinansierat planteringar, cykelställ och så vidare – det är så det ofta fungerar. Man måste få fastighetsägare och näringsidkare att prata ihop sig och vara beredda att delfinansiera grejer. Det är en liten process att driva igenom en gågata och ingenting som händer av sig självt, säger han.

Avenyfamiljen ska växa – men inom geografiska gränser. Att expandera utanför Göteborg är inte aktuellt.

– Vi ska bara verka i Göteborg. I andra städer är det lätt att investera i fel fastighet, i fel område eller fel kvarter. Göteborg känner vi, säger Jonas Järvmarker.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.