Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/2

”Att inte satsa på skolan är att skjuta sig i foten”

Årets lärare heter Fredrik Björnander, enligt Ung Företagsamhet som utbildar unga i entreprenörskap. Han är lärare i ekonomi på Göteborgs Högre Samskolas gymnasium och vet hur viktig en tidig introduktion till företagande och entreprenörskap är – för självkänslan men inte minst integrationen.

Elever som läser entreprenörskap och företagande på gymnasiet driver under ett år sitt eget företag, under handledning av organisationen Ung Företagsamhet och av sin lärare.

– Det är träning för verkligheten. Pratar man om integration så är det en av de viktigaste pelarna, att hitta mötesplatser mellan olika människor. Det är jätteviktigt och det gör man här, säger Fredrik Björnander.

Varför vill du jobba med just företagsamhet och entreprenörskap?

– Jag står väldigt mycket för en elevsyn där jag inte ser mina elever som kunder utan som just elever, jag ska hjälpa dem att nå sina mål. När de får chansen att jobba utanför de teoretiska kurserna och vara ute och knyta samarbetspartners och skapa nätverk, då skapar vi en brygga från den teoretiska biten till den praktiska – vad kommer vi att göra sedan med våra kunskaper från skolan? Det tycker jag är väldigt spännande, det tänder många gnistor hos eleverna och skapar väldigt mycket motivation. Det är grunden till att jag tycker att det är fruktansvärt viktigt.

Varför är det viktigt att lära sig företagande och entreprenörskap redan på gymnasiet?

– Den här bryggan mellan det teoretiska och det praktiska är så otroligt viktig. Eleverna får chans att tro på sig själva, det skapar jättemycket självförtroende. Och de skapar egna nätverk och kontakter ute i näringslivet. Vissa blir nästan rekryterade direkt. Under de senaste åren har jag sett en stor förskjutning i hur man ser på företagande i Ung Företagsamhet. Jag är jätteimponerad av hur elever inkorporerar ett hållbart tänk i sina företag, hur de vill skapa samhällsnytta både socialt och miljömässigt. Det är ett väldigt bra sätt att driva företagandet framåt i ett land. Det är de framtida företagarna vi har i skolbänken nu.

LÄS MER: Göteborg i bottenskiktet när Lärarförbundet korar bästa skolkommun

Varför har du blivit årets lärare?

– Jag tror att jag har skapat en helhetssyn för mig själv om hur jag vill vara som lärare, som uppenbarligen mottagits bra av eleverna. Jag tror inte att någon elev säger att jag bara är snäll, jag ställer väldigt höga krav på dem. Men jag tror också enormt mycket alla mina elevers förmåga, ibland mer än de själva gör. Och jag fokuserar på att visa dem hur mycket jag tror på deras förmåga, oavsett vilket elev det är. Jag tror att relationen till eleven är jätteviktig, att se eleven.

Fakta: Fredrik Björnander

Ålder:

34 år.

Bor:

I Bagaregården.

Familj:

Sambo, nyfödd dotter.

Bakgrund:

Utbildade sig till lärare i Umeå och tog examen 2011. Är även europeisk mästare i Thaiboxning men har lagt sporten på hyllan.

Får man möjlighet att göra det på ett bra sätt som lärare idag?

– Det tror jag. Sedan är det så att skolan som helhet tampas med resursbrist och så har det varit sedan 90-talet, med konstanta nedskärningar. Det gör inte bilden bättre, men varje dag träffar jag så många lärare både här och i andra skolor som gör ett fenomenalt jobb. Skolan är världens bästa arbetsplats om du frågar mig, men jobbet skulle kunna göras enklare med mer resurser. De stora problemen ligger på politisk nivå. Sedan är samhällsdebatten kring skolan ibland väldigt populistisk och stämmer inte alltid överens med hur det egentligen är.

LÄS MER: Rekordmånga unga företagare på UF-mässan

Många lärare säger precis som du att yrket är otroligt givande, samtidigt är lärarbristen enorm. Vad ska man göra för att få fler att söka sig till läraryrket?

– Den stora delen handlar om att fixa resursbristen. De politiska insatserna är lite som att sätta plåster på en tumör, en stödinsats här och där. Vill vi borga för en god kvalitet så är det ett långsiktigt arbete som gäller. Vi står oundvikligen inför en tuff period de närmaste fem, tio åren. Det råder jättestor lärarbrist. Vill man utbilda fler så tror jag på snabbspår, de kortare lärarprogrammen och att utnyttja den kompetens som finns. Att få fler att se yrket som något attraktivt handlar mycket om samhällsbilden av läraryrket.

Att den målar upp situationen för lärare som värre än den är?

– Alltså det är kämpigt, det är enormt kämpigt. Men det är också kul att få kämpa för något, så det är kämpigt på ett bra sätt.

På vilket sätt stämmer bilden av skolan inte överens med vad du ser inifrån skolan?

– Om man tittar både på vad media och många utan insyn som lägger sig i debatten säger, så fokuserar man ofta på specifika fall där det inte fungerar. Men befinner man sig i skolan så träffar man elever som vill jättemycket och lärare som gör allt för att eleverna ska nå sina mål. I debatten får man ofta en felaktig bild av skolans värld. Det tycker jag ändå att jag vågar säga. Nu är jag på samskolan som är en skola med bra resurser, men jag har också varit på kommunal skola, aktiebolagskola och på en skola med mycket sociala svårigheter, och bilden är egentligen den samma – visst finns det skillnader men majoriteten av eleverna är väldigt drivna och vill väldigt mycket. Även om de kan uttrycka det på olika sätt.

LÄS MER: Här slår krisen som hårdast – så vill regeringen lösa lärarbristen

Finns det någon del av bilden som målas upp av skolan som ändå stämmer?

– Resursbristen, skulle jag säga. Skolan kommer alltid att vara en jättestor kostnadspost i budgeten, men ju mer utbildade vi är desto mer kan vi åstadkomma i framtiden och desto mer likvärdigt skolsystemet är desto stabilare grund samhället på. Att inte satsa på skolan är att skjuta sig själv i foten. Konstanta nedskärningar och så kallade effektiviseringar är ett reellt problem. Många skolor kan inte köpa det mest basala för utbildning, som läromedel. Den delen av debatten stämmer.

Fredrik Björnander om:

...

digitaliseringen av skolan

Vi pratar mycket om digitalisering men samtidigt ser vi fler och fler skolor som har mobilförbud i klassrummen, för att mobilerna inte används på rätt sätt. Det måste finnas en tydlig struktur för vad digitala verktyg ska användas till, man kan inte bara slänga in digitalisering för att det är populärt och låter bra.

varför han blev lärare

Min plan var att bli ekonom. Men så började jag jobba extra som lärare och insåg att jag kommer nog aldrig göra något roligare än det. Så jag blev lärare i ekonomi i stället och jag har fortfarande inte ångrat mig en sekund.

de stora skolfrågorna 2020

Resursfördelning, styrning och likvärdighet. Vi måste se en större likvärdighet i hur skolan styrs. Man kan se bara i Göteborg att kvaliteten på skolorna skiljer sig jättemycket åt beroende på ägandeform.

LÄS MER: Lärarkris: Richard blev klassföreståndare som 20-åring

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.