Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Karl Rydergård är arkitekt och miljöansvarig på T+E Arkitekter..

Arkitekten: Bygga miljösmart blir också billigare

Göteborgsarkitekten Karl Rydergård svarar på sju frågor om vad som är hållbart och hur man gör.

Byggbranschen står för en betydande del av Sveriges miljöpåverkan. Karl Rydergård, arkitekt och miljöansvarig på T+E Arkitekter, ser att efterfrågan på miljösmarta byggnader ökar.

– Miljösatsningar är ofta en lönsam affär, säger han.

 Hur stor miljöpåverkan har byggbranschen?

– Lite olika siffror figurerar i olika rapporter, men vanligen brukar man säga att ungefär 40 procent av energianvändningen kommer från produktion och igånghållande av byggnader där människor bor eller arbetar och att byggsektorn står för ungefär 40 procent av materialanvändningen. Så det är en rätt stor miljöpåverkan. Byggsektorn genererar också ungefär 30 procent av allt avfall och 40 procent av allt farligt avfallet. Och då är inte förvaltningsskedet medräknat, utan bara produktion och rivning av byggnader.

Vad innebär hållbart byggande?

– Det beror på vad man väljer att inkludera i begreppen hållbarhet och miljö. Energi är så klart viktigt, för uppvärmning och kyla. Där kan vi arkitekter göra mycket genom vilken fönsterstorlek vi väljer och hur fönstren orienteras.

 Hur då?

– Om du till exempel har en stor glasfasad åt söder på en kontorsbyggnad så kommer solen att ligga på större delen av dagen, vilket ökar behovet av nedkylning. I en bostad kan det vara tvärtom, där kanske du vill ha in solvärme. Men samtidigt måste man också väga in trivselaspekten. Ett mindre fönster släpper visserligen in mindre värme, men ger också mindre dagsljus i rummet. Hur man använder olika material är också viktigt. Du lägger till exempel inte ett trägolv i en trappa där det ska gå jättemycket folk, det kommer att slitas ut efter 15 år. Lägger du ett stengolv där istället så kommer golvet hålla bättre. Men hållbart byggande handlar även om andra kvalitéer än de rent funktionella.

Vad då till exempel?

– Att bygga hus som passar in i omgivningen och som har arkitektoniska kvalitéer som gör byggnaderna tidlösa, så att de överlever med tiden. Det glömmer man oftast när man pratar om hållbarhet. Vi bygger hus utifrån ett ekonomiskt perspektiv för att de ska hålla i 50 år. Rent ekologiskt så är det vettigare att de ska hålla i 100 år, och det krävs egentligen också om man ser till den byggtakt vi har på bostäder i Sverige i dag. Bostäderna behöver hålla i 100 år för att vi inte ska få ett underskott på bostäder.

 Finns det vinster utifrån ett ekonomiskt perspektiv att bygga miljösmart?

– Alla områden där man kan spara energi eller energieffektivisera är värdefulla, både för miljön men också för ekonomin i projekten. Det där hänger ihop väldigt mycket. Jag brukar säga att på ett sätt har vi arkitekter alltid jobbat med de här frågorna, redan innan det blev på tapeten som det är i dag. Det har alltid funnits ett incitament att bygga resurseffektivt och använda så lite mark som möjligt, eftersom mark alltid har varit värdefullt, och få en så effektiv planlösning som möjligt. Det kostar mindre och går snabbare att bygga. De kraven har alltid funnits från beställare och detta hänger många gånger ihop med miljön – sparar man pengar så sparar man också resurser, vilket är bra för miljön.

Hur ser efterfrågan ut bland era kunder på att bygga miljösmart?

– Fler och fler beställare tycker det här är viktigt. Jag tror också att det finns ett stort ekonomiskt värde av det här idag. Det pratas mycket om miljö och det har blivit lite av en handelsvara i dag.

Hur då?

– Det kan till exempel vara lättare att hyra ut kontorsfastigheter, och ta en lite högre hyra för att företag får sitta i de här byggnaderna. Många företag har miljöpolicys som säger att de måste sitta i en miljömärkt byggnad och så finns det de företag som inte har en policy men som är beredda att betala mer för det ändå. Jag tror att det finns en marknadsföringspoäng med det. Sen är det klart att om du sänker energikostnaden så sänker du även driftkostnaden. Och om du bygger med beständiga material och skyddar materialet så att det inte går sönder i onödan så är det bättre för både ekonomin och miljön.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.