Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Allt fler sjukfall nekas ersättning

Ohälsa: Antalet sjukfall som inte godkänns har ökat med 46 procent. Men samtidigt som ohälsotalet sjunker växer oron på Försäkringskassan - regeringens mål är hotat.
Försäkringskassan har hittills hållit takten när det gäller att få ned siffrorna som mäter ohälsa. Metoden är att räkna antalet ersättningsdagar under en 12-månadersperiod som alla sjukskrivna får antingen sjukpenning, rehabiliteringspenning eller sjuk- och aktivitetsersättning.
Att ohälsotalet sjunker beror till största delen på att antalet sjukpenningfall minskar och att sjukpenningperioderna blir kortare. Men också den ökade kontrollen av sjukpenningen bidrar till resultatet.
Under perioden 1 januari till 31 maj i år har Försäkringskassan i 46 procent fler fall beslutat att inte betala ut ersättning eller dra in pågående sådan, jämfört med samma period förra året. Sammanlagt ratades 13 093 fall av Försäkringskassan uinder hela 2005. Hittills i år är motsvarande siffra 6 718.
Men Försäkringskassan menar att den här åtgärden inte spelar någon större roll för lösningen av ohälsotalet.
Den svåraste nöten att knäcka är hur fler ska komma ur sjuk- och aktivitetsersättning - medan sjukpenningfallen minskar ökar gruppen som får sjuk- och aktivitetsersättning något i riket.
- Det måste hända något med den gruppen om målet ska nås, säger Bertil Thorslund, sakkunnig på Försäkringskassan.
I och med att de långa sjukfallen har blivit färre är det också färre som blir aktuella för sjuk- och aktivitetsersättning. Men det räcker inte att den tidigare intensiva ökningen näst intill har stannat upp, det som krävs är en minskning. Så länge inte fler lämnar ersättningsformen kommer inget att ske.
- Minskat inflöde fick man gratis. Det svåra arbetet kvarstår, att många fler av dem som får ersättning måste komma ur systemet.
Av de cirka 60 000 som varje år lämnar ersättningsformen finns bland annat äldre som övergår i ålderspension. Men enbart 10 procent av de som lämnar systemet går tillbaka till arbete.
- Det borde vara åtminstone 20 procent, säger Bertil Thorslund.
Han tycker att Försäkringskassan ska arbeta mer strukturerat med de som har sjuk- och aktivitetsersättning. De har stått utanför arbetslivet en längre tid och behöver mycket insatser för att bli arbetsföra igen.
För att frigöra resurser inom Försäkringskassan anser han att färre sjuk- och aktivitetsersättningar bör vara tidsbegränsade.
Åtgärden skulle spara mycket tid eftersom de nya beslut som måste fattas, inom ett till tre år, i alla tidsbegränsade fall är mycket resurskrävande. De icke tidsbegränasde ska kontrolleras vart tredje år, dock utan krav på nya beslut.,
- Det är bättre att vara noggrann med vilka fall som tidsbegränsas och sedan mena allvar med att de ska kunna börja arbeta igen. Något fel är det när 95 procent av de cirka 65 000 fallen som tas upp under ett år leder till att de förlängs, säger Bertil Thorslund.
Trenden kring ohälsotalet är densamma i Västra Götaland. I de flesta av länets kommuner har ohälsotalet minskat men inte sjuk- och aktivitetsersättningen.
Benny Wärnehall är försäkringschef på Försäkringskassan i Västra Götaland. Han bekräftar statistiken men säger att det i juni märks en svag minskning i den kritiska gruppen.
- Vi är mycket glada att vara ett av två, pilotprojekt i landet som fått extra resurser för att samarbeta mer med Arbetsförmedlingen. Det tror vi ska visa goda resultat i gruppen som har sjuk- och aktivitetsersättning.
Problemet med att de tidsbegränsade fallen tar mycket resurser är välkänt för Benny Wärnehall. Han menar ändå att det är svårt att inte tidsbegränsa fall med sjuk- och aktivitetsersättning.
- Det sänder fel signal att inte tidsbegränsa om vi samtidigt har en planeringen för att personen ska komma tillbaka i arbete. Mentalt påverkar det hur man ser på framtiden.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.