Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Alliansens förslag<br>mot fusk sågas

Försäkringskassan dömer ut alliansens förslag om större befogenheter i jakten på sjukfusket. - Det är otrevligt med halvmilitära organisationer i samhället, säger försäkringsdirektör Stig Orustfjord.
Att ge försäkringskassan ansvar för att genomföra kompletta bedrägeriundersökningar som inte behöver passera polisen innan de lämnas till åklagare, är som att utse Försäkringskassan till polis.

Modellen finns i Holland, där polisutbildade anställs av socialförsäkringssystemet för att arbeta med bedrägerier. I korridorerna på deras motsvarande försäkringskassor ligger besöksrum och förhörsrum sida vid sida.

- Jag vill inte se en sådan utveckling i Sverige. Vårt uppdrag innebär att ge människor en grundtrygghet, vi ska utreda och inte hålla förhör. Förslaget ryms inte heller inom de lagar och regler som nu gäller, säger Stig Orustfjord.

I stället för det förslag som alliansen har annonserat vill Stig Orustfjord att försäkringskassan arbetar vidare på den så kallade Västeråsmodellen.

Innan december månads utgång ska den ha lanserats i hela landet, ett arbete som pågår för fullt. Principen som arbetet bygger på är ett tätare samarbete mellan försäkringskassan, riksåklagaren och rikspolisstyrelsen.

- Efter att modellen testats ett år i Västerås kom vi tre parter i somras överens om att satsa på detta samarbete, säger Stig Orustfjord.

Överenskommelsen bygger på att utsedda personer inom de tre verksamheterna står för kontakterna, "för att minska risken för att anmälningar hamnar mellan stolarna".

Dessutom åligger det försäkringskassan att göra så fullödiga anmälningar som möjligt.

- När vi inte såg skillnad på de anmälda fall som gick vidare till åtal respektive inte ledde till åtal förstod vi att arbetet måste kvalificeras. Bedrägerier är svåra brott för polis och åklagare att utreda, säger Stig Orustfjord.

Det mest typiska fallet av sjukfusk ser ut enligt följande:

En kvinna anmäler att hon varit hemma från arbetet för att hennes barn varit sjukt. Hon ansöker om ersättning för förlorad arbetsinkomst för vård av sjukt barn.

Försäkringskassan upptäcker vid kontakt med arbetsgivaren att kvinnan har fått lön för dessa dagar.

Kvinnan kallas till ett samtal på försäkringskassan.

Om hon vidhåller sina uppgifter görs ytterligare en kontroll med arbetsgivaren.

Om hon ertappas med att ha fuskat sker en polisanmälan. Så sker också om hon erkänner fusket under samtal med försäkringskassan.

- Vi har diskuterat hur vi ska hantera personer som erkänner fusk. Men vi är inte poliser och ska inte avgöra vem som ska fällas och inte fällas för olika brott, säger Stig Orustfjord.

Försäkringskassan uppskattar att det brottsliga fusket kostar en miljard om året.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.