Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Volvo kallar sin nya privatleasing för abonnemang. Ett tecken i tiden, enligt GP:s Robin Rasper.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Abonnemangen stillar mitt framtida shoppingsug

Nästa våg av prenumerationstjänster är på väg. Om det tidigare var innehåll som sålde kommer företagen nu göra vardagsshoppingen automatiserad, en affärsmodell som GP:s Robin Rasper har svårt att värja sig mot.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

En halv miljon svenskar använder aldrig internet, visar Internetstiftelsen i sin årliga genomgång.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det är förbluffande statistik. Omkring 500 000 personer i Sverige är alltså fortfarande beroende av linjär tv, högar av papperstidningar och bankärenden i faktiska lokaler. Finns sådan service ens kvar?

Varje gång jag snubblar över den här informationen blir jag konfys – hur lyckas dessa människor ta sig igenom vardagen utan en uppkoppling?

Abonnera på rakblad

För min del ökar snarare behovet av internet, nyligen uppgraderade jag mitt redan snabba bredband till vad som får ses som "deluxehastighet". Allt i förebyggande syfte.

Det är dock inte mina administrativa ärenden online som blivit fler, jag har använt mig av de digitala lösningarna så länge att jag inte längre minns hur svensk byråkrati ser ut. Inte heller soffsurfandet eller sociala medier pockar på mer uppmärksamhet – det är "nöjen" jag faktiskt vill minska på.

Nej, det är min konsumtion som kräver mer bandbredd (intalar jag mig själv). Och det är särskilt en typ av shopping som får mig att hungrigt tröska etern efter erbjudanden – abonnemangsmodellen.

Utöver redan klassiska prenumerationer såsom tele, it, tv, tidningar och musik kan jag med lätthet lägga till exempelvis rakblad, vinlådor och färdigkomponerade matkassar på listan i dag.

Jag kan till och med köpa en splitter ny Volvo via abonnemang. Att affärsmodellen är oskiljbar från privatleasing spelar ingen roll, det är ändå lite sexigare med ett abonnemang. Och då har jag inte ens ett körkort.

Rakettillväxt i affärsmodellen

Marknaden är väl medveten om att det finns abonnemangsknarkare som jag därute. I USA, som alltid, har affärsmodellen fullkomligt exploderat. Enligt vissa experter har marknaden i landet vuxit från 57 miljoner dollar till närmare 3 miljarder dollar på bara några år.

Det verkar som att Netflix och Spotify till viss del är att skylla för den här utvecklingen. Enligt managementkonsulten McKinsey har en majoritet av dem som söker sig till abonnemangsshopping redan en prenumeration hos dessa populära it-jättar. Men för att locka över konsumenten till att automatisera sina inköp krävs dock tydliga fördelar, antingen i pris eller i exempelvis individualisering, visar McKinseys studie.

För min del är nog bekvämligheten den viktigaste faktorn, men visst, om månadspaketet också ger mig en viss rabatt är chansen större att jag skriver under.

Att nästa vara bara är ett klick bort är dock vid det här laget lika självklart som det var att panikpressa in pappersdeklarationen i Skatteverkets brevlåda för 20 år sedan.

Det råder ingen tvekan om att internet har haft en monumental inverkan på hur vi konsumerar. Världens största företag (sett till börsvärdet) är inte längre en datortillverkare, utan en e-handelsplattform kallad Amazon.

Att nästa vara bara är ett klick bort är dock vid det här laget lika självklart som det var att panikpressa in pappersdeklarationen i Skatteverkets brevlåda för 20 år sedan.

Men att nästa vara, både imorgon och månaden därefter, redan är färdigförhandlad är något nytt. Och för många företag verkar nog det initiala tappet i intäkter, som modellen medför, vara ett pris man är villig att betala. För lyckas bolagen med att hålla konsumenten nyfiken och nöjd kan engångsköparen förvandlas till en stamkund.

Om det tidigare bara var innehåll vi köpte på det här sättet kommer vi i framtiden få se prenumerationslösningar för allt möjligt. Maskintillverkaren Caterpillar är ett exempel. Min tandläkare, som döpt om tandvårdsförsäkringen till "tandabonnemang", är ett annat.

Att det troligtvis finns ett samband mellan den internetdrivna trenden och de kraftigt växande konsumtionslånen är jag beredd att bortse från. Så länge mitt framtida shoppingsug stillas.