Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Överbryggar gränser mellan olika kulturer

Att möta nya länder och organisationskulturer kan vara roligt, förvirrande och smärtsamt. Kajsa Svensson utbildar i interkulturell kompetens som gör processen lättare.

Vad är interkulturell kompetens?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Interkulturell kompetens hand­lar om att kunna interagera effektivt och respektfullt över kulturgränser. Det vill säga att vi kan någonting om den kulturen vi möter, men också att vi är medvetna om vår egen kul­tur. Att vi har en attityd som är öp­ pen och nyfiken och som framför­ allt inte dömer. Sen är det är viktigt att vara flexibel, men också att ha kommunikativa färdigheter: ”Hur ska jag utrycka mig för att undvika missförstånd?”

Varför behövs dina tjänster?

– Olika länder har olika kommu­nikationsstilar. I Asien har man till exempel väldigt indirekt kommu­nikation. Om du till exempel frå­gar om de kan tillverka en speciell produkt så svarar de: ja, det kan gå. Men det betyder inte att de kan till­ verka exakt det. Det är väldigt oartigt att säga nej. Då måste man lära sig att ­ställa öppna frågor. Man kan till exempel fråga: ”Hur kommer ni att tillverka produkten och vad kan bli svårt i produktionen?”

– Eller när en person har rekryte­rats från utlandet. Då har företaget oftast lagt både tid och pengar på att få hit personen. Om personen då flyttar hem på grund av att den inte trivs i Sverige förlorar ju företaget en stor investering. Det är fantas­tiskt roligt och spännande att flytta mellan länder, men det är också svårt och man kan uppleva det som kallas för kulturchock.

Hur började du jobba med det här?

– Jag är beteendevetare och tea­terpedagog i grunden, men det var när jag bodde i Kina som jag kom på att jag ville inrikta mig mot inter­ kulturell kompetens och jobba mot företag. Jag träffade flera svenskar som var där och jobbade och upp­täckte att alla inte hade ett så bra förhållningssätt till kulturkrockarna som de var med om.

– I stället för att utveckla och försöka hitta lösningar blev man kanske arg och började klaga på sitt värdland eller på organisationen som man jobbade i. Och det genere­rar inget konstruktivt. Om de hade haft mer kulturell kompetens hade de kunnat hantera det bättre och gjort ett bättre jobb.

Hur går en utbildning till?

– Jag tror inte så mycket på att föredrag och information löser problem. Jag tror att man behöver uppleva och praktisera för att ta till sig informationen på ett bra sätt. Så utifrån från vad företaget vill ha hjälp med designar jag interaktiva övningar och workshops där vi går igenom de aktuella frågorna. Ofta börjar vi med att titta på hur vär­deringarna i de olika kulturerna skiljer sig åt.

– Man kan till exempel ha kol­lektivistiska eller individualistiska värderingar, använda sig av indirekt eller direkt kommunikation och så vidare. Värderingarna märks inte minst på arbetsplatser. I en kollek­ tivistisk kultur leder man grupper medan man i en individualistisk kultur leder individer mot gemen­ samma mål för att föra organisatio­ nen framåt.

Hur undviker du att hamna i stereotyper?

– Jag vill inte föra vidare fördo­mar och stereotyper, därför lutar jag mig alltid mot undersökningar och forskning som har gjorts på området, inte mot vad jag själv tycker eller tänker. Jag brukar all­tid poängtera att det är viktigt med kommunikation mellan människor och att nationell kultur bara är en del av det som gör oss till dem vi är.

Har du något exempel på ett vanligt kulturellt missförstånd?

– En av de vanligaste frågorna jag får av nya medarbetare i Sverige är: ”Varför har svenskarna så många möten? Varför har de ett möte bara för att bestämma när de ska ha nästa möte?”

Vad är svaret på det?

– Då får vi titta på de värderingar som är vanliga i svensk organisa­tionskultur. Vi gillar inte hierarkier. Chefen får inte bestämma över oss och då måste vi ju bestämma till­sammans i ett möte. Och om det finns risk för en konflikt tar vi hellre det i ett möte och drar frågan några extra varv tills alla är med på båten. Och i och med att vi är ett individu­alistiskt samhälle vill vi gärna känna att vi har inflytande på vår arbets­ plats. De här sakerna i kombination leder till många möten. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.