Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ödesbeslut i Greklands parlament

Det tredje stödprogrammet till Grekland på fem år väntas få godkänt i parlamentet någon gång kring midnatt. Kravallpolis finns på plats i kvarteren runt Syntagmatorget i centrala Aten inför kvällens demonstration mot åtstramningspaketet.

Grekerna väntade spänt på kvällens parlamentsdebatt om den omstridda uppgörelsen, som hotar att stjälpa landets sittande koalitionsregering. Vice finansminister, Nadia Valavani, hoppade av tidigare i dag och kallar uppgörelsen för en förkrossande kapitulation, i ett öppet brev.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ett 30-tal av premiärminister Alexis Tsipras 149 partivänner i parlamentet i Aten antas rösta mot partilinjen när de lagförslag som banar vägen för det nya stödprogrammet ska godkännas. Fast då han troligen får med sig konservativa och socialdemokratiska ledamöter på sin uppgörelse med långivarna väntas det gå vägen ändå.

Frågan just nu är främst om sådana oliktänkande kan tillåtas sitta kvar i parlamentet för Syriza.

Försvarade beslutet

Under en intervju i går försvarade Tsipras det omstridda beslutet att göra upp med långivarna om ett nytt tredje stödprogram, i utbyte mot skattehöjningar och pensionsreformer. Enligt den pressade ministern gavs han inte något alternativ av sina kollegor i eurozonen.

-Det värsta en kapten kan göra när han styr ett fartyg under en storm, hur svårt det än blir, är att överge sin post, sade han.

Trots den inslagna kursen spekulerar bedömare fortfarande i att det kan sluta med grexit, det vill säga ett grekiskt utträde ur eurozonen.

-Vi fortsätter att räkna med en 30-procentig sannolikhet att det blir en grexit under det kommande året, säger Andrew Garthwaite, analytiker på den schweiziska storbanken Credit Suisse, till tidningen The Wall Street Journal.

Risken kvarstår för att framtida reformbeslut fastnar i parlamentet i Aten, även om de första principbesluten om lånevillkoren nu fattas, resonerar han.

Det nya stödprogrammet måste även godkännas av IMF, enligt krav från euroländerna. Detta hänger ännu i luften.

IMF ifrågasätter

Enligt en IMF-rapport som publicerades av fonden sedan den läckt ut till tidningen Financial Times och nyhetsbyråer tror IMF:s ekonomer inte att Grekland klarar budgetmålet som det nya föreslagna stödprogrammet bygger på.

Och den grekiska statsskulden, redan ohållbar, blir enligt IMF:s bedömning utan skuldlättnader allt mer omöjlig att hantera. Det mesta pekar enligt analysen på en skuldnivå på nästan 200 procent om två år, upp från nivåer kring 180 procent i dagsläget.

I rapporten skriver IMF också att stängningen av banker och införandet av kapitalkontroller efter folkomröstningen kan ha kostat 25 miljarder euro i form av utökat stödbehov för den grekiska staten.

När den grekiska krisen tog fart 2009-2010 hade Grekland en statsskuld strax under 130 procent.

Många tycker att Grekland gjorde ett stort misstag då man inte valde att devalvera sig ur krisen redan från början.

Sotiris Antoniou, chef för köpmannaföreningen i Aten, tillhör dem som tror att krisen hade blivit mycket kortare och enklare att hantera för alla inblandade om det genomförts en organiserad grexit från början.

-Men politikerna valde inte den vägen och nu är det för sent, säger han till TT:s utsände.

Antoniou räknar med att de problem som nu plågar Grekland och dess befolkning kommer hålla i sig i många år till.

-Det kommer att ta tid att få rika greker och utländska investerare att vilja satsa sina pengar på grekiska tillgångar och fastigheter igen.

"Snart nya reformkrav"

Michailis Spourdalakis, professor i statsvetenskap vid Atens universitet och medlem i vänsterpartiet Syriza, tror inte att den uppgörelse som nu träffats med långivarna kommer att hålla.

-Snart kommer euroländerna tillbaka med nya reformkrav. -Stödprogrammet kommer att explodera i vårt och långivarnas ansikte, säger han.

Ett av de stora problemen är enligt Spourdalakis att det underliggande problemet inte är åtgärdat i skuldkrisen. Grekland har redan 340 miljarder euro i statsskuld, till vilken det nya stödprogrammet nu kommer lägga ytterligare över 80 miljarder.

-Alla ser ju att skulden redan från början var ohållbar, nu blir det ännu värre.

Dessutom är det enligt Spourdalakis orimligt att räkna med att Grekland ska kunna dra in 50 miljarder euro på privatiseringar.

-Det finns inga statliga tillgångar med så stora värden som går att sälja. Det finns kanske en fjärdedel av detta, säger han.