Mitt i Dalslandsskogen ligger en äggfarm. Vårsolen skiner men det är fortfarande för kallt för hönorna att gå ute på den stora gården, som omgärdas av staket med el-tråd för räven och ett nedgrävt galler för grävlingen. Bland en hel skock av vita hönor står Jimmy Högberg i blå overall.
–Djur är bra för människan och jag tror hönorna också har det väldigt trivsamt här, säger han och spricker upp i ett leende.
Jimmy är vd på företaget Torggummans ägg och affärerna har gått bra på sistone. Sedan efterfrågan exploderade för två år sedan har de utökat sin kravproduktion femfaldigt– från 6 000 till 30 000 värphöns. Förra året anställde de två nya personer, kundbesöken blir allt tätare, och köparna frågar allt oftare om kravägg.
Caroline Högberg har vuxit upp med hönsen. Hon har nyss börjat jobba på företaget som ägs av mamma, pappa och moster. Hon berättar att varje ny hönskull är som en individ, med sitt sätt att vara. Värphönsen lever i 84 veckor.
–Vi försöker göra det bästa möjliga för hönsen men det går inte att ha dem för länge. Det kommer alltid en dag då de blir trötta och värper dåligt, säger hon.
När alla ville ha ekologiska ägg 2014 tömdes snabbt hyllorna i affärerna. Jordbruksverkets förklaring var att leverantörerna inte hann ställa om sin verksamhet. Därför vände en åtta år lång stigning i svensk äggproduktion med en plötslig nedgång 2014. Sedan dess har köparna i högre grad velat ha ägg från frigående höns eller ekologiska gårdar– inte inredd bur.
–Det som hände för två år sedan kunde ingen förutspå. Men för tillfället är vi i balans och känslan är att efterfrågan har planats ut, säger Astrid Lovén Persson, verksamhetsledare på branschorganisationen Svenska ägg.
I Torggummans packeri i Färgelanda passerar i dag 42 000 ägg i timmen för tvättning, kvalitetskontroll, genomlysning, vägning och paketering. Vid genomlysningen glider äggen sakta förbi framför en stark lampa.
–Minsta spricka eller smuts så ser du det tydligt i ljuset, säger Camilla Wilhelmsson, samtidigt som händerna rör sig mellan knapparna och utan att slita blicken från äggen.
Hon är djurskötare och jobbar både på gårdarna och här i packeriet. Röd knapp för ”smutsigt” och vit knapp för ”trasigt”.
Torggumman har satsat hårt på krav. Jimmy Högberg berättar att det är bättre för djuren, men svårare att jobba med. Det är en mer riskabel investering eftersom fodret kostar dubbelt så mycket, ytan ska vara större samt en rad andra saker som gör att det blir dyrare. Samtidigt är vinstmarginalen densamma, berättar han. Men hönorna klagar nog inte.
–Med krav och frigående höns är det mer intressant eftersom hönan bestämmer. Man får följa hönan, säger Jimmy Högberg.
Delägaren Carina Hansson, vars far startade verksamheten, stämmer in:
–Det är en värdigare produktionsform och vi får vara delaktiga på ett annat sätt. Med uteplatserna finns faran för rovfåglar, höken är en stor fiende.
Nu märker de på Torggumman att allt fler inom restaurangbranschen frågar om kraväggen, ett nytt segment som kan betyda att produktionen kommer kan fortsätta växa. Men efter den senaste tidens investeringar måste de avvakta.
–Vi får se det nästa år om vi behöver utöka, eller om vi tagit i för hårt, säger Jimmy Högberg.
