Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ekologiskt kan bli bättre

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En av höstens mer hätska debatter kom att utspela sig kring ekologisk odling kontra mer traditionell. En forskargrupp vid Lantbruksuniversitetet hävdade att en allmän övergång till ekologisk odling skulle medföra svält i världen – skördeutfallet med ekologisk odling med upp till 50 procent.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En studie från USA, presenterad strax efter nyår, ger något mer nyanserade siffror och pekar på ett genomsnittligt skördeutfall på runt 20 procent. För vissa baljväxter var skillnaderna tämligen obetydliga, men desto större för vissa spannmål, framför allt vete och korn.

Men rapportens resultat pekar också på sambandet mellan ekologisk odling och det konventionella jordbruket, eftersom ekologisk odling ofta är beroende av naturgödsel från den vanliga jordbruket. För övrigt en av paradoxerna i den ofta överhettade livsmedelspolitiska debatten – förespråkare för ekologisk mat pläderar ofta för mindre köttkonsumtion, men den ekologiska odlingen som förbjuder konstgödsel bygger i större skala just på att det finns en tillräckligt stor djurhållning.

I stället för det ställningskrig som utbröt i höstas mellan företrädare för olika odlingsformer vore det på sin plats att mer se till det som förenar.

Den ekologiska odlingen har tvivelsutan haft positiv betydelse för den konventionella, framför allt genom att höja medvetenheten om att hålla tillbaka kemikalieanvändning, giftbesprutning och sträva efter ett renare jordbruk.

Men den ekologiska odlingen hämmas samtidigt av en del rigida regler, något som påpekats av bland andra professorn Stefan Jansson vid Umeå universitet i en intressant debattartikel i Svenska Dagbladet i höstas (20/11).

Ett exempel är att bioteknik i växtförädlingen inte är tillåtet. Det innebär att en rad högavkastande och mot olika sjukdomar eller skadeangrepp resistenta sorter inte kan användas. Det är givetvis ett svårt handikapp för en odlingsmetod som bygger just på att kemiska bekämpningsmedel inte skall användas, och leder i sin tur till att avkastningen blir sämre.

Jansson påpekar också att övergången till ett hundraprocentigt ekologiskt jordbruk i Sverige – något som förespråkats av Miljöpartiet skulle leda till andra former av miljöpåverkan. Större arealer skulle behöva tas i anspråk, med ökade utsläpp från traktorer och med ännu större köttkonsumtion som förutsättning.

En ytterligare komplikation som Jansson pekar på är att forskningen kring ekologiskt är bunden till det angivna regelverket och därför inte kan ske så förutsättningslöst som önskvärt.

Den typen av band borde lösas upp. Slutsatsen av höstens debatt är inte att det ena är bättre än det andra, snarare att mer hälsosamma livsmedel bygger på om det bästa kan tas ur bägge metoderna.

GP 7/1 -15