Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Den dyra klimatrisken underskattas

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En urvattnad överenskommelse, men ändå ett myrsteg åt rätt håll. Så kan de flesta av de senaste årens klimatmöten sammanfattas, inklusive det i Warszawa som avslutades i helgen. Det är förstås bedrövligt mot bakgrund av det klimathot vi står inför.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Att få världens länder att enas om beslut som påverkar nationernas ekonomi är en utmaning. Men något rimligt alternativt till att försöka nå framsteg inom FN:s ram finns inte.

Förtroendeklyftan är dock ett hinder i sammanhanget. Många, exempelvis länder i högriskzonen för katastrofala klimatskador, tycker att flera av världens större ekonomier tar för lätt på frågorna och litar inte på deras utfästelser.

Därför var det positivt att det arbete inom förhandlingsområdet ”förluster och skador”, som Sverige varit med och lett, tog ett steg framåt. Det i och med beslut om att inrätta ett slags internationellt hjälpcenter inom FN-systemet för att förbereda och stödja länder som riskerar att drabbas av extrema väderhändelser och andra klimatrelaterade katastrofer.

Insikten om att klimatförändringarna även är ett hot mot nationell och internationell säkerhet har gradvis ökat, varför problemen numera även finns med på agendan för FN:s säkerhetsråd. I en Harvard-rapport från förra året beskrevs risken för allvarlig påverkan på bland annat: tillgången till rent vatten, energiförsörjning, livsmedelsförsörjning och kritisk infrastruktur.

Liknande slutsatser dras även av den svenska myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som konstaterar att samhället är sårbart för klimatförändringar. En rad svenska myndigheter samverkar för att skapa beredskap för exempelvis värmeböljor och skyfall.

Klimatförändringarna väntas, enligt en MSB-rapport om konsekvenser, öka risken for störningar i samhällsviktiga verksamheter. Vidare kan den nationella riskbilden påverkas av utvecklingen i omvärlden där klimatförändringarna kan få mer omfattande följder.

Mot bakgrund av dessa scenarier är det extra svårbegripligt att klimatmöte på klimatmöte når otillräckliga beslut. Riskanalyserna borde göra det uppenbart att det är samhällsekonomiskt dyrare att göra inget än att försöka bromsa en katastrofal utveckling. Passivitet riskerar att förvärra den världsekonomiska kris vissa använder som ursäkt för att avvakta med klimatåtgärder.

Warszawa-mötet inleddes med katastrofen på Filippinerna som skrämmande bakgrund. Om två år hålla det avgörande globala klimatmötet i Paris. Vilka extrema väderrelaterade händelser som kan tänkas skaka om oss till dess kan ingen säkert sia om. Men blotta vetskapen om vad som skulle kunna hända borde räcka för att fler av de länder som nu agerar bromsklossar tänker om och byter spår. Alla länder har skäl att höja ambitionerna. För alternativet är dyrare.

GP 26/11 -13