Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I ett uttalande till nyhetsbyrån Reuters förklarar Röda Korset att personalen flytt till skrivbordsuppdrag i omgivande länder av ”säkerhetsskäl.” Att en hjälporganisation springer och gömmer sig när det hettar till skulle vara komiskt om det inte gällde liv och död, skriver debattören. Bild: sdlQsN9UcbvH2E
I ett uttalande till nyhetsbyrån Reuters förklarar Röda Korset att personalen flytt till skrivbordsuppdrag i omgivande länder av ”säkerhetsskäl.” Att en hjälporganisation springer och gömmer sig när det hettar till skulle vara komiskt om det inte gällde liv och död, skriver debattören. Bild: sdlQsN9UcbvH2E

Ynkligt att Röda Korset flyr Ukraina när bomberna faller

Samma dag som Ryssland attackerade Ukraina med 80 missiler mot civila mål i den mest omfattande attacken sedan invasionen inleddes i februari, valde Internationella Röda Korset att fly landet, skriver Lisa Bjurwald.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Reaktionerna från den ukrainska befolkningen lät inte vänta på sig. Krigskorrespondenter, statsvetare och vanliga medborgare uttryckte sin chock och avsky i sociala medier: det är ju nu hjälporganisationerna behövs! Varför existerar Röda Korset alls, om de flyr när bomberna faller?

I ett uttalande till nyhetsbyrån Reuters förklarar Röda Korset att personalen flytt till skrivbordsuppdrag i omgivande länder av ”säkerhetsskäl.” Att en hjälporganisation springer och gömmer sig när det hettar till skulle vara komiskt om det inte gällde liv och död. Samtidigt uppvisar Ukrainas civilbefolkning ett nästan heroiskt mod. Nere i skyddsrummen sitter ukrainska mammor och försöker skydda sina barn från psykologiska trauman genom att sjunga sånger och hålla engelskalektioner.

Rädda sitt anseende

Röda Korset försöker nu rädda sitt anseende genom att påstå att det bara handlade om dagen för attackerna (det är dock osannolikt att de skulle flytta personal till andra länder för en enda dag). Vad som är sant är omöjligt att veta säkert, givet att Röda Korset har över 700 anställda i Ukraina, utspridda på olika håll. Vissa uppgifter gör gällande att ukrainska Röda Korset fortsätter att hjälpa på plats, medan den internationella ledningen lagt benen på ryggen.

Andra hjälporganisationer som Norwegian Refugee Council (NRC) har dock också meddelat – efter måndagens attacker – att de ”inte kan arbeta under krigsförhållanden” (!).

Hur det än ligger till finns redan många lärdomar att dra av de internationella NGO:ernas agerande under kriget. För det är tyvärr inte första gången Röda Korset och andra jättar sviker Ukraina. Amnesty har fått skämmas för sina vinklade ”lika goda kålsupare”-rapporter. Experter i krigsvetenskap har tålmodigt pekat ut fel efter fel och förklarat de etiska och rättsliga skillnaderna mellan angripare och försvarare.

Nere i skyddsrummen sitter ukrainska mammor och försöker skydda sina barn från psykologiska trauman genom att sjunga sånger och hålla engelskalektioner

FN är bakbundna av Rysslands vetorätt i säkerhetsrådet. Sedan krigsutbrottet är det europeiska medborgarinitiativ och gräsrotssatsningar – polska långtradarchaufförer, svenska sjukskötare och så vidare – som uträttat mest och arbetat hårdast vid de kaotiska gränsövergångarna.

Och så, Röda Korset. Den ”fina” organisation grundad 1863 som mottar miljoner ur svenskarnas plånböcker. En insatt intervjuperson berättar i min kommande reportagebok om de ukrainska kvinnornas motståndskamp (2023): ”Vi grät, vi bönföll dem om hjälp med att organisera humanitära korridorer så att civila kunde fly. Men de var inte där.”

Visat bristerna

Efter andra världskriget ställde människorna sitt hopp om framtida världsfred och global rättvisa till FN. Ett nytt storkrig i Europa har med all önskvärd tydlighet visat på bristerna i det internationella systemet. När kriget är över krävs en diskussion om hur världssamfundet ska struktureras framöver och hur vi kan reformera dessa moraliskt försvagade, handlingsförlamade globala aktörer – eller vad de bör ersättas med.

Lisa Bjurwald, journalist, författare och förlagschef. Har bevakat Rysslands krig i Ukraina sedan invasionen.

LÄS OCKSÅ: Andrij såg sin mamma brännas ihjäl