Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Den 20 november, på Barnkonventionens dag, bör Sveriges politiker, diplomater och biståndsarbetare samt alla andra som engagerar sig för barn, påminnas om vårt gemensamma ansvar att synliggöra och säkerställa barnets rättigheter, menar debattören. Bild: AP Photo/Aijaz Rahi, Annika Nyberg
Den 20 november, på Barnkonventionens dag, bör Sveriges politiker, diplomater och biståndsarbetare samt alla andra som engagerar sig för barn, påminnas om vårt gemensamma ansvar att synliggöra och säkerställa barnets rättigheter, menar debattören. Bild: AP Photo/Aijaz Rahi, Annika Nyberg

Virusbekämpningen innebär ett allvarligt svek mot barnen

Vad som i början såg ut att bli ett ljust år för barnen blev istället ett mycket mörkt år ur ett barnrättsperspektiv. Kampen mot smittspridning innebär ett globalt växande hot mot barnets rättigheter. Bristande kunskap inom psykisk hälsa måste tas på allvar och Sverige borde säkerställa att FN utreder på vilket sätt barn och unga far illa under pandemin, skriver Natasja Bergström, War Child.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag, den 20 november 2020, är det 31 år sedan FN antog konventionen om barnets rättigheter. I början av året blev barnkonventionen lag i Sverige, vilket innebär att barnets roll som rättighetsbärare stärks. Staten har därmed ett ansvar att både synliggöra och säkerställa barnets rättigheter i all offentlig verksamhet. Vad som i början såg ut att bli ett ljust år för barnen blev istället ett mycket mörkt år ur ett barnrättsperspektiv. I dag ser vi ett globalt växande hot mot barnets rättigheter till följd av staters agerande för att minska smittspridningen av covid-19. Vi kommer alla att minnas 2020 som året då coronaviruset härjade i världen och förändrade våra liv. Men att 2020 också kommer bli året då världen svek barnen är något som inte lika många kommer att minnas.

Stängda skolor ett hot

Under detta år har vi sett hur skolstängningar och distansundervisning hotar barnets rätt till utbildning och utveckling. I mars uppmärksammade Unicef effekterna av stängda skolor och uppskattade att 1,5 miljarder barns skolgång har påverkats av coronaviruset. Skolstängningarna har resulterat i att 89 procent av världens elever står utan utbildning. Hårdast drabbade är de redan utsatta barnen som förlitar sig på skolan för en daglig måltid, eller som riskerar att utsättas för våld och övergrepp i hemmet när de stängs ute från normal skolundervisning. I dessa fall hotas även barnets rätt till omvårdnad samt rätten till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp enligt artikel 19 i barnkonventionen.

Redan innan pandemin var psykisk hälsa hos barn och unga ett område med bristande resurser, kunskap och kompetens.

Men att pandemin också hotar barnets rätt till psykisk hälsa är mindre uppmärksammat. Den bristande statistiken visar på otillräcklig kunskap och lämpliga åtgärder för ett växande problem. Redan innan pandemin var psykisk hälsa hos barn och unga ett område med bristande resurser, kunskap och kompetens. Allt mer tyder på ett ökat behov av tidiga insatser i form av psykosocialt stöd. 10–20 procent av världens barn lider av psykisk ohälsa, en siffra som med hög sannolikhet blivit högre under 2020. Dessutom utvecklas hälften av alla psykiska problem innan 14 års ålder och tre fjärdedelar innan 24 års ålder. Om barnets rätt till bästa möjliga hälsa ska säkerställas enligt artikel 24, måste även den psykiska hälsan ses som en mänsklig rättighet och hanteras därefter.

Avvikande strategi i Sverige

Att pandemin har haft negativa effekter på barns utbildning och utveckling är självklart för de flesta. Psykisk hälsa är däremot ett område där statistik, kunskap och lämpliga åtgärder är bristfälliga. Sveriges beslut att behålla grundskolor öppna är knappast en tillfällighet, utan ett beslut grundat i forskning som visar på de negativa effekter stängda skolor har på barns välmående.

Men Sveriges strategi är avvikande och 131 länder valde att införa landsomfattande stängningar av skolor, trots att barn och unga står för en mycket liten del av covid-19-fallen och sällan är smittspridare. Vid det globala hackatonet Kids hack the crisis, som olika svenska aktörer organiserade i slutet av oktober fick barn möjlighet att komma med sina egna lösningar på pandemin. Att ta in barnens perspektiv är en grundpelare i konventionen och barnens förslag visade på att även de själva ser psykisk hälsa som ett område i behov av ökad uppmärksamhet och resurser.

Vår skyldighet att sprida kunskap

I dag på barnkonventionens dag bör Sveriges politiker, diplomater och biståndsarbetare samt alla andra som engagerar sig för barn, påminnas om vårt gemensamma ansvar att synliggöra och säkerställa barnets rättigheter. Det är vår skyldighet, inte minst efter att barnkonventionen 2020 blivit lag i Sverige, att sprida kunskap om barnrättssäkra åtgärder under den rådande pandemin. Bristande kunskap inom psykisk hälsa måste tas på allvar och Sverige borde säkerställa att FN utreder på vilket sätt barn och unga far illa under pandemin.

Natasja Bergström, War Child

LÄS MER: Barn i fokus när socialtjänstlag får ny kostym

LÄS MER: Elever saknar inflytande i mobbningsfrågor