Jens Nilsson (S), Europarlamentariker och ordförande i EU-parlamentets intergrupp för social ekonomi
Jens Nilsson (S), Europarlamentariker och ordförande i EU-parlamentets intergrupp för social ekonomi

Vinstmaximerande bolag i välfärden leder fel

Än en gång: Låt inte debatten om vinster i välfärden stå i vägen för den idéburna sektorn. Ta i stället vara på de möjligheter som denna sektor kan bidra med, skriver Jens Nilsson (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Slutreplik

Idéburen välfärd, 23/2 och 28/2

I sin replik (28/2) väljer Jakob Forssmed (KD) återigen det enkla greppet att fokusera på vinster eller inte vinster, när det egentligen handlar om hur vi kan säkra mångfald och kvalitet inom välfärden.

Det är dags att bredda diskussionen och ta vara på de möjligheter som idéburna verksamheter kan bidra med. Ett sätt är att ge dem ökad tillgång till offentlig upphandling och stärka kommuners och landstings samverkan med dessa aktörer genom upphandlingsrätten, kommunalrätten och EU:s statsstödsregler.

Ett exempel är det som kallas Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) – som kan användas i sektorer där systemen inte enbart är byggda för en kommersiell marknad med vinstmaximerande aktiebolag. Men att stätta hela sin tillit till denna verksamhetsform är ingen konstruktiv väg framåt. Tvärtom behöver vi prioritera idéburna framför vinstmaximerande aktörer att delta i offentlig upphandling genom reserverade kontrakt och sociala kriterier.

ANNONS

Breddad upphandling

Ett av skälen bakom den senaste välfärdsutredningen är de upphandlingsdirektiv som Europaparlamentet och EU-länderna enades om i februari 2014. Där var vi svenska Socialdemokraterna drivande för att kommuner och landsting även skulle kunna ta sociala, miljömässiga och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling av välfärdstjänster.

Men det blir helt absurt när Forssmed hävdar att KD står för kvalitet i offentliga upphandlingar samtidigt som de, tillsammans med övriga borgerliga partier och inte minst SD, i höstas blockerade regeringens förslag att myndigheter ska kunna ställa kollektivavtalsliknande krav vid upphandling.

Utkonkurrerade

När privata aktörer i välfärden började tillåtas på 90-talet var tanken att valfriheten skulle öka genom en mångfald av utförare som föreningar, kooperativ och andra verksamheter. Men det har visat sig att dessa utkonkurreras av vinstmaximerande företag. Mindre än tre procent av den verksamhet som upphandlas av kommuner och landsting utförs i dag av idéburna verksamheter.

Att den lokala tillväxten och etableringen av idéburna verksamheter har haft det svårt, beror på att regelverket fortfarande gynnar vinstmaximerande företag. De borgerliga hade åtta år på sig att ändra detta när de satt vid makten. I stället valde de att främja riskkapitalet. Precis som de gjorde i höstas, när de satte stopp för regeringens förslag om krav på schyssta arbetsvillkor vid offentlig upphandling.

ANNONS

Nu återstår att se hur de borgerliga partierna förhåller sig till kommande förslag för att skapa ordning och reda i välfärden. En sak är dock säker, de vinstmaximerande aktiebolagens roll som utförare av välfärdstjänster är bevisligen fel väg att gå.

Jens Nilsson (S)

Europarlamentariker och ordförande i EU-parlamentets intergrupp för social ekonomi

ANNONS