Det är ingen slump att de privata vårdgivarna leder utvecklingen av digitaliseringen i vården, skriver bland andra Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv.
Det är ingen slump att de privata vårdgivarna leder utvecklingen av digitaliseringen i vården, skriver bland andra Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv.

Vinstförbud hotar vårdens digitala revolution

Privata vårdgivare är drivande i den digitala revolutionen inom vårdsektorn. Något som gett många patienter snabbare tillgång till vård och höjt vårdkvaliteten. Allt detta äventyras nu av regeringens planerade stopp för vinstdrivande välfärdsföretag, skriver bland andra Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Svensk sjukvård håller hög klass när det gäller medicinsk kvalitet. Men detta får inte skymma att vården måste utvecklas – inte minst genom den nya tekniken.

Kommuner och landsting står inför stora utmaningar. Snabb befolkningsökning och åldrande befolkning innebär betydande ekonomiska påfrestningar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer finansieringsgapet i kommunsektorn till närmare 60 miljarder kronor redan år 2021.

SKL konstaterar att gapet inte kan lösas med motsvarande skattehöjningar. Vad som krävs är effektiviseringar. Digitalisering är den nya teknik som kan åstadkomma de förbättringar som behövs.

Privata vårdgivare i täten

Det pågår redan en digital revolution inom primärvården. Den leds av de privata vårdgivarna. Den handlar om digitala tjänster för ökad tillgänglighet och snabbare vård. I kombination med bättre information och säkrare journalföring har den alla förutsättningar att leda till bättre tillgänglighet, högre kvalitet och lägre kostnader.

ANNONS

Det är ingen slump att de privata vårdgivarna leder utvecklingen. De har sett möjligheten att möta behov genom att tillhandahålla vård på nya sätt. Om inte vinstsyftande företag varit en del av svensk sjukvård skulle dessa innovationer med all sannolikhet inte ha gjorts. Vinsten ger företagen kapital för utveckling och vinst krävs för att få ersättning för den betydande risk det innebär att introducera innovationer.

Bristande tillgänglighet

Ett problem i vården är bristande tillgänglighet. Sverige rankas lågt när det gäller väntetider. Andra problem är otillräcklig information om patienterna och patienternas bristande delaktighet.

En orsak till bristerna är att digitala redskap inte används. Mycket sker ännu per traditionell post och telefon – eller så uteblir informationen. Också samverkan med omsorgen brister.

De stora kostnaderna inom vården är kopplade till äldre patienter och personer med kroniska sjukdomar. För dessa grupper är en förbättrad dialog med primärvården angelägen, liksom bättre samordning mellan vårdgivare, ökade möjligheter att följa sin egen sjukdomsutveckling, och få vård på distans, vilket ett bättre nyttjande av digitalisering möjliggör. Också för barnfamiljer och yrkesarbetande är bättre tillgänglighet och nya digitala tjänster viktigt.

Inom primärvården inleddes den digitala revolutionen när företagen Kry och Min Doktor lanserade digital tillgång till läkare via internet. Dessa tjänster har fått genomslag i hela landet.

ANNONS

Digitala nätbesök

De större privata vårdgivarna Capio och Aleris har utvecklat konceptet med digitala nätbesök vidare, och kombinerat det med möjligheten till fysiska besök. Capio har utvecklat en omfattande frågedatabas som används när patienten vänder sig online till Capio. Beroende på vilka besvär som patienten söker vård för, ställs denne inför ett antal medicinskt motiverade följdfrågor. Det ger läkaren en kvalitetssäkrad sjukdomshistoria. Läkaren avgör, efter ett digitalt möte med patienten, om även ett fysiskt besök är nödvändigt, och kan remittera till såväl akut- som specialistvård.

Den information som framkommit förs automatiskt in i patientens journal tillsammans med de åtgärder läkaren vidtar. Därmed förbättras kvalitet på uppföljning och lärande. Capio avser att tillämpa tjänsten på företagets samtliga vårdcentraler i landet. Aleris har utvecklat ett liknande koncept och även deras plattform är under införande.

Fritt vårdval avgörande

En förutsättning för utvecklingen är att patienterna fritt kan välja vårdgivare i primärvården och att det råder fri etableringsrätt för kvalitetskontrollerade vårdgivare. Dessa rättigheter är avgörande för att få till stånd innovationer i vården. Genom att patienterna kan välja mellan konkurrerande utförare finns möjligheter för vårdcentralerna att attrahera fler patienter.

Lika viktigt är att företagen får vara vinstsyftande. Därmed finns drivkraften att attrahera fler patienter till de egna vårdcentralerna genom nya sätt att erbjuda vård. När dessutom kvaliteten ökar genom säkrare diagnosticering och bättre journalföring ökar attraktionskraften ytterligare. Vinstsyfte behövs också för att finansiera utvecklingen av innovationer och för att företagen ska kunna få ersättning för den ekonomiska risk de tar. Landstingen har inte samma drivkrafter.

ANNONS

Rätt utnyttjade är vårdföretagens innovationer också värdefulla för landstingen. Inget hindrar att landstingens egna vårdenheter tar till sig av innovationerna och arbetar efter dem. På liknande sätt bör innovationer i privat driven omsorg spridas vidare till kommunernas egen omsorgsverksamhet.

I en debattartikel nyligen beskrev socialminister Annika Strandhäll (S) hur hon vill förbättra sjukvården. Strandhäll lyfter digitaliseringen som en stor möjlighet – och att ”den offentliga vården måste komma ikapp de privata nätläkarföretagen”. Samtidigt vill regeringen sätta stopp för vinstsyftande företag i välfärden. Om den lyckas med detta, kommer det inte finnas någon att komma ikapp.

Bettina Kashefi

chefekonom, Svenskt Näringsliv

Anders Morin

ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

ANNONS