För en väsentlig del av Sveriges hantverkare, varav många investerat och budgeterat utifrån den nuvarande, lägre momssatsen, riskerar en dubblering att bli ett hårt slag rent ekonomiskt.
Hantverk har genom århundraden bokstavligen byggt våra städer och vårt samhälle. Hantverkarnas djupa kunskaper och kompetenser har vandrat genom generationer och i dag spelar hantverket en viktigare och bredare roll än någonsin tidigare för ett hållbart samhälle. Hantverk är nämligen inte bara att skapa något nytt och sälja det – otaliga hantverksyrken innefattar även att reparera, restaurera och ge nytt liv åt allt från byggnader och fönster till möbler, kläder, skor och mycket annat.
Växande vilja
Det finns inte bara en ökad efterfrågan på det genuina och personliga som bara hantverket kan erbjuda – det finns också en stark och växande vilja bland svenskarna att försöka leva och konsumera mer hållbart. Att hellre köpa återbrukat än nytt. Att reparera det som går att reparera. En rörelse bort från det ohållbara slit-och-släng-tänk som i allt för hög grad präglat de senaste decennierna
En överväldigande majoritet av Sveriges hantverkare är antingen egenföretagare eller verksamma i småföretag med enstaka anställda. Med andra ord är hantverksyrken känsliga för plötsliga förändringar i ekonomin. Därför är det på alla sätt obegripligt att vår nya regering vill försämra villkoren för de hantverkare som är själva sinnebilden för hållbar konsumtion och en cirkulär ekonomi, där befintliga resurser utnyttjas så optimalt som möjligt.
Regeringen skriver uttryckligen i promemorian att förändringen väntas höja priset och minska efterfrågan på reparationstjänster och det är små företag som kommer att drabbas – inte minst med risk för arbetslöshet som följd.
Att momshöjningen enligt beräkningar bara kommer att fylla på statens skattkista med i sammanhanget ynka 80 miljoner kronor gör det hela obegripligt på ett närmast farsartat sätt
Vidare påpekar man att en momshöjning också medför negativa konsekvenser i form av ökad belastning på miljö och klimat. Med andra ord struntar regeringen inte bara i de människor som står bakom dessa företag – regeringen ser inte heller värdet i att hushålla med resurser och bygga upp den cirkulära ekonomi som är ett måste om vi ska kunna nå de globala miljö- och hållbarhetsmål som både EU och FN satt upp.
Att momshöjningen enligt beräkningar bara kommer att fylla på statens skattkista med i sammanhanget ynka 80 miljoner kronor gör det hela obegripligt på ett närmast farsartat sätt. Det gör det också nödvändigt att ställa sig frågan vems ärende regeringen egentligen går? Återigen storföretagens och industrins? Att mitt i en klimatkris och en oerhört ekonomiskt turbulent tid göra det dyrare att reparera är flera steg bort från den framtid vi behöver bygga. Sverige och svenskarna behöver ett vitalt och konkurrenskraftiga hantverksföretag.
Anders "Kullen" Havdelin, VD för Hantverkarnas Riksorganisation