EU-beslutet i de nu gällande statsstödsreglerna bygger på ett felaktigt antagande om att tillverkning av biodrivmedel från åkergrödor som raps och spannmål konkurrerar med livsmedelsförsörjningen, skriver debattörerna.
EU-beslutet i de nu gällande statsstödsreglerna bygger på ett felaktigt antagande om att tillverkning av biodrivmedel från åkergrödor som raps och spannmål konkurrerar med livsmedelsförsörjningen, skriver debattörerna. Bild: Johan Nilsson / TT

Vilka partier står upp för biodrivmedel i EU-valet?

EU är på väg att omöjliggöra Sveriges mål om att minska transporternas klimatpåverkan genom begränsningar för rena och höginblandade biodrivmedel som baseras på grödor. Frågan måste nu drivas hårdare av svenska politiker – och diskuteras mycket mer i EU-valrörelsen, skriver bland andra Gustav Melin, vd Svebio.

ANNONS

EU-kommissionen föreslår att EU:s statsstödsregler ska förlängas oförändrade i två år fram till 2022. Eftersom det finns ett par paragrafer i statsstödsreglerna som lägger hinder för rena och höginblandade grödbaserade biodrivmedel efter 2020 innebär det också ett stopp för försäljning av dessa drivmedel redan om något år.

Den svenska regeringen har försökt påverka beslutet, men misslyckats. Det kan ge ökade växthusgasutsläpp med omkring en miljon ton koldioxid om året i Sverige om den svenska marknaden för rena och högblandade biodrivmedel från grödor avvecklas. Berörda produkter är etanolbränslena E85, ED95, och biodiesel som B100 och HVO100. Framför allt kan det innebära stora svårigheter för offentligt upphandlad trafik med bussar och andra fordon, som i dag ofta går på biodrivmedel, liksom för en rad åkerier och deras kunder som ställt om till gröna transporter under de senaste åren.

ANNONS

Beslut byggt på felaktigheter

EU-beslutet i de nu gällande statsstödsreglerna bygger på ett felaktigt antagande om att tillverkning av biodrivmedel från åkergrödor som raps och spannmål konkurrerar med livsmedelsförsörjningen.

Den svenska regeringen har försökt påverka beslutet, men misslyckats. Det kan ge ökade växthusgasutsläpp med omkring en miljon ton koldioxid om året i Sverige.

Det råder ingen brist på livsmedel i världen. Inom EU har tvärtom jordbrukspolitiken de senaste trettio åren varit inriktad på att minska överskottsproduktion av mat. EU har under alla dessa år betalat Europas bönder för att odla mindre mat. Till följd av detta har tiotals miljoner hektar lagts i träda eller avvecklats. I Östeuropa finns ytterligare tiotals miljoner hektar övergiven eller dåligt utnyttjad åkermark, samtidigt som landsbygden avfolkas.

Produktion av biodrivmedel från åkergrödor sker med allt bättre teknik och klimatprestanda. Som biprodukt produceras stora volymer proteinfoder som ersätter importerad soja, och därmed minskar trycket på avskogning i Sydamerika.

För de närmaste två åren handlar det nu om att förhindra en avveckling i Sverige av fungerande, klimatvänliga biodrivmedel. För tiden 2022 – 2030 gäller det att få statsstödsregler som gör det möjligt att använda biodrivmedel från åkergrödor utan restriktioner av detta slag.

Frågan är viktig för att klara EU:s och Sveriges klimatomställning, och måste diskuteras i den pågående EU-valrörelsen. Vilka partier och kandidater är villiga att arbeta för att ompröva EU:s restriktiva politik för klimateffektiva biodrivmedel från jordbruket?

ANNONS

Gustav Melin

vd Svebio

Tomas Nilsson

vd Sekab

Lars Lind

vd Adesso BioProducts

Alarik Sandrup

näringspolitisk chef Lantmännen

Karin Varverud

ägare Energifabriken

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS