Slutreplik, Kärnkraft, 27/4 och 4/5
Det är glädjande att Björn Sandén och Tomas Kåberger inte vänder sig mot huvudbudskapet i min artikel om kärnkraftens möjligheter utan fokuserar på en bisats. Den är dock mycket viktig. Man ska inte sprida myter, men det är även viktigt att inte sprida överoptimistisk och delvis verklighetsfrämmande information som kan ha stor effekt på hur samhälle och forskning reagerar i en viss fråga. Det finns god anledning att ta till sig detaljkunskap från aktiva experter i ett område och inte endast hålla sig på systemnivå.
Berättar inte hela sanningen
Problemet är, som Sandén och Kåberger vet men inte nämner, att kiselsolceller, utöver det mycket vanliga kislet, innehåller silver och andra metaller för att fungera. Det är låga halter men enligt flera studier är det just silver (och ersättningsmetaller) som är begränsande för storskalig utbyggnad. En ersättning av den i dag fossilt producerade elen med dagens kiselsolceller skulle kräva cirka 200 procent av allt silver på jorden. Sålunda ter sig även tio procent av elproduktionen med denna teknik mindre sannolik. Andra lovande solcellstekniker utvecklas, men kräver just det paradigmskifte som jag nämnde i min inlaga.
Mörka inte problemen med dagens ganska gamla solcellsteknik utan berätta om dem och fokusera på att göra nya och mer effektiva, resurssnåla solceller!
Det är viktigt att inte låta dogmer och principer utan teknikrealitet och fakta styra energipolitiken.
Att man kan återvinna material som ingår i konstruktioner för insamling av vind- och solenergi är helt rätt och en fördel. Men återvinning av materialen kan inte vara en dominerande del i en växande marknad. Den blir först intressant när vi närmar oss full utbyggnad utan tillväxt. Med 100 procent återvinning, 20 års livslängd och åtta procents tillväxt (måste dock vara mycket större ur klimatsynpunkt) står återvinningen för lite mer än 30 procent av behovet. I dag återvinns mindre än tio procent av de viktiga metallerna.
Redovisa både för- och nackdelar
I fallet energilagring har författarna rätt i princip. Dock tillämpas vattenpumpning etc. i försumbar skala i dag, och relativt stora markområden skulle behöva bli vattendränka för att lagra väsentliga mängder energi. Batterierna följer samma problematik som solcellerna: Paradigmskiften behövs.
Avslutningsvis är det viktigt att inte låta dogmer och principer utan teknikrealitet och fakta styra energipolitiken. Alla fossilfria energikällor behövs, oavsett dogmatiska åsikter om några av dem. Att vara tydlig med både för- och nackdelar måste vara grunden för att styra politik, forskning och utveckling åt rätt håll för allas bästa.
Christian Ekberg
professor, Stena's chair in industrial material recycling och professor, nuclear chemistry, Chalmers