Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Harris är ett bra och smart val av Biden också för den politiska framtidstron. Fler kvinnor på inflytelserika positioner är inte bara rättvist utan också just smart och nödvändigt för att vända utvecklingen i USA, skriver debattören. Bild: Carolyn Kaster, Fredrik Persson/TT
Harris är ett bra och smart val av Biden också för den politiska framtidstron. Fler kvinnor på inflytelserika positioner är inte bara rättvist utan också just smart och nödvändigt för att vända utvecklingen i USA, skriver debattören. Bild: Carolyn Kaster, Fredrik Persson/TT

Vid ett maktskifte bör USA driva en feministisk utrikespolitik

USA behöver ett ledarskap som inte, likt Donald Trump, fjäskar för Putin eller twittrar om sin nordkoreanska ”bromance”. Om Joe Biden och Kamala Harris vinner bör de istället föra en feministisk utrikespolitik, återansluta USA till Parisavtalet och sluta flörta med diktaturer, skriver Jytte Guteland (S), EU-parlamentariker.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Med Joe Biden och Kamala Harris i spetsen har det amerikanska folket möjlighet att välja ett ledarduo som kan vända den katastrofala kurs som Trump har valt. Valet av denna duo skulle få en avgörande betydelse på den världspolitiska arenan.

Kamala Harris är den tredje kvinnan, och den första afroamerikanska kvinnan, någonsin som utsetts vicepresidentkandidat. Hon har bred politisk erfarenhet av amerikansk politik och hon tar också precis som alla politiker med sig erfarenheter från livet. Därför spelar det en viktig roll för representativiteten att hon är afroamerikan. Något som blir viktigt för att ena splittringen i USA som har ökat under BLACK LIVES MATTER-rörelsen. Harris är ett bra och smart val av Biden också för den politiska framtidstron. Fler kvinnor på inflytelserika positioner är inte bara rättvist utan också just smart och nödvändigt för att vända utvecklingen i USA.

Framgångsrikare fredsprocesser

Den dåvarande amerikanska utrikesministern Hillary Clinton proklamerade år 2010 att: ”underordningen av kvinnor är ett hot mot världens gemensamma säkerhet och mot den nationella säkerheten i vårt land”. Hillary Clinton visste att kvinnors erfarenheter och perspektiv i maktpositioner leder till framgångsrikare fredsprocesser och nya lösningar, men det leder också till ett mer rättvist samhälle i stort.

Det var historiskt när Margot Wallström år 2014, som den första utrikesministern i världen, deklarerade att Sverige avsåg att föra en feministisk utrikespolitik. Detta innebar att Sverige fick en tydlig utrikespolitik med målsättningar för jämställdhet i praktiken. Sedan dess har Kanada, Frankrike och Mexiko valt samma spår. Det är hög tid att också EU nu agerar. Vid sidan av att göra de feministiska inslagen starkare i EU:s gemensamma utrikespolitik måste EU verka för att stärka de transatlantiska banden på området.

Mycket har gått förlorat

Blotta tanken på ytterligare en mandatperiod med Trump är nästan outhärdlig. Trump är ett hot mot den internationella säkerheten. Under hans styre har mycket gått förlorat, särskilt på det utrikespolitiska området. Det har varit en utrikespolitik utan syfte och strategi som knappast har värnat vänskap med demokratiska allierade.

Vi är många som är trötta på ett USA som spenderat de senaste åren med att starta konflikter kring klimatåtaganden, handelsvillkor och allmän inställning till mänskliga rättigheter. Dessutom har Trumps säkerhetspolitiska ageranden underminerat förtroendet för landet som en partner för global fred och säkerhet.

Det handlar om att öka kvinnors deltagande i beslutsprocesser och på maktpositioner, verka för tillgänglig sexuell och reproduktiv hälsa och motverka våld mot kvinnor i stort.

USA måste återgå till en ansvarsfull användning av sin stora makt, och föra en utrikespolitik som motverkar historiska och strukturella könsorättvisor - med ett feministiskt perspektiv blir också målsättningarna annorlunda. Det handlar om att öka kvinnors deltagande i beslutsprocesser och på maktpositioner, verka för tillgänglig sexuell och reproduktiv hälsa och motverka våld mot kvinnor i stort. Självklart måste också barnperspektivet stärkas, som stopp för barnäktenskap. Generella utvecklingsmål har också större sannolikhet att bli uppfyllda om kvinnor får delta på ett inflytelserikt sätt i processen.

Ett feministiskt perspektiv skulle också betyda mycket för klimatet. Även här har det feministiska perspektivet en viktig lärdom, att kvinnor är mer drabbade av klimatförändringarna än män. En framtida amerikansk regering måste återgå till Parisavtalet och implementera en ambitiös klimatpolitisk.

Nyckfull ledarstil

Det kommer finnas röster som vill stoppa ett progressivt USA, som anser att en feministisk utrikespolitik är för vänster och för ”extrem” för att locka amerikanska väljare. Men opinionssiffrorna lutar nu åt Biden, och sanningen är nog att även många republikaner inte står ut med en så nyckfull och inkompetent ledarstil som den Trump står för, både nationellt och internationellt.

Identitetspolitiken kan bidra till splittring, men det är inte en ursäkt för en amerikansk president att inte ta itu med de djupa orättvisor man ser i landet och internationellt. Biden/Harris kommer att vilja ha en nystart för de transatlantiska relationerna med EU, och visa att USA går att lita på. Det är ett tillfälle för oss att gemensamt kräva en gemensam feministisk agenda, för att åstadkomma internationell säkerhet och utveckling.

Jytte Guteland (S) ledamot i Europaparlamentets delegation för förbindelserna med USA