Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ökad psykisk ohälsa hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem. Att barn och unga som mår dåligt får stöd och hjälp skyndsamt är nyckeln till ett snabbt tillfrisknande. Samla barn- och ungdomshälsovården och korta köerna så barn och familjer får den hjälp de behöver, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Emma Henriksson (KD).

Vi vill ha en samlad barn- och ungdomshälsovård

Den psykiska ohälsan bland barn och unga växer oavbrutet. Samtidigt har elevhälsan i skolan stora brister. Det splittrade ansvaret för barns och ungdomars hälsa är en av orsakerna till att barnens behov inte tillgodoses. Det vill vi ändra på genom en samlad ungdomshälsa och utbyggd vårdgaranti, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Emma Henriksson (KD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

”Jag vet inte hur jag ska klara av mitt liv. Jag har ångest för exakt allt, allt… Det är ångest som skär i magen, slår i huvudet och krossar mitt hjärta.” Orden kommer från en av alla de unga som ringt till Bris. Deras årsrapport för 2016 redovisar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat från 1980 och fram till i dag.

Folkhälsomyndighetens studie av skolbarns hälsovanor visar att andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har haft vissa psykiska och somatiska besvär minst två gånger per vecka under ett halvår har ökat gradvis. Under en 30-årsperiod har en fördubbling skett, både bland flickor och bland pojkar. Socialstyrelsen pekar på samma negativa utveckling av barns och ungdomars psykiska ohälsa. Fler ungdomar rapporterar psykiska besvär, får psykiatrisk öppen- och slutenvård och förskrivs psykofarmaka. Ökningen består framför allt av depressioner och ångestsyndrom. Under det senaste decenniet har självmorden minskat i alla åldersgrupper utom bland unga under 25 år.

Elevhälsan brister

Mer än var tredje grundskola och nästan varannan gymnasieskola får påpekande från Skolinspektionen om brister som rör elevhälsan. Vanliga problem som beskrivs är att psykologtid bara köps in vid behov och därmed att psykologen inte deltar i det förebyggande arbetet. Skolinspektionens granskning av elevhälsan i 25 skolor visar att elever som mår dåligt sällan träffar en skolpsykolog. Det förekommer även, enligt Skolinspektionen, att skolläkare eller specialpedagoger inte finns tillgängliga i den dagliga verksamheten vilket ger avtryck även i andra delar av skolornas verksamhet, inte minst på området stöd. Enligt Inspektionen för vård och omsorg känner många skolor inte ens till att de har ett vårdgivaransvar.

Att kommunerna genom skolan har ansvar för skolhälsovården medan landstingen har ansvar för BVC, primärvård och barn och ungdomspsykiatrin är inte ändamålsenligt. Att ingen har helhetsansvaret för barns och ungdomars hälsa är en av orsakerna till att behoven inte tillgodoses.

Förstärkt vårdgaranti

Kristdemokraterna har varit pådrivande för en förstärkt vårdgaranti inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin och vi ökade resurserna genom prestationsbaserat medel under Alliansregeringen. Ett första mottagningsbesök hos den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska i dag kunna erbjudas inom 30 dagar. Därefter ska en fördjupad utredning och start av behandling erbjudas inom 30 dagar. Vart femte barn får ändå inte utredning eller behandling inom garantitiden. Det är dessutom en försämring jämfört med föregående år. I vissa landsting är det inte ens var tredje som får vård inom garantitiden.

Kristdemokraterna har också tidigare föreslagit att en kartläggning bör genomföras av orsakerna till den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Men vi behöver göra mer.

Fyra förslag

Kristdemokraterna föreslår därför:

1. Ge landstingen/regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården. Det innebär att elevhälsan inte längre ska ha skolan som huvudman. En samlad barn- och ungdomshälsa ska syfta till att öka tillgängligheten till vårdcentralerna, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det är avgörande att, i ett tidigare skede än idag, fånga upp barn som mår dåligt.

2. Inför en elevhälsogaranti som innebär att varje elev har rätt att få kontakt med elevhälsan inom ett dygn.

3. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin ska kortas ytterligare. För det krävs förutom en bättre organisation också mer resurser. Den befintliga vårdgarantin ska fungera i praktiken för alla barn och i hela landet. Vi kommer tillföra mer resurser för detta i vår nästa budget.

4. Alla kommuner ska erbjuda alla föräldrar minst ett föräldrastödsprogram under barnets uppväxttid. Genom tidigt stöd till familjerna får föräldrarna en bättre möjlighet att klara de prövningar som kan komma.

Ökad psykisk ohälsa hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem. Orsaken bakom denna mörka utveckling är inte klarlagd. Det finns en paradox i att den materiella standarden ökat för de allra flesta samtidigt som unga mår allt sämre. Insatser krävs nu. Att barn och unga som mår dåligt får stöd och hjälp skyndsamt är nyckeln till ett snabbt tillfrisknande. Samla barn- och ungdomshälsovården och korta köerna så barn och familjer får den hjälp de behöver.

Ebba Busch Thor (KD)

partiledare

Emma Henriksson (KD)

ordförande riksdagens socialutskott, 2:e vice partiordförande