Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Gunnar Ljungberg, Transportstyrelsen.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vi vill ha en säker sjöfart och ett effektivt lotssystem

Vi är inte utvecklingsfientliga, har inte för avsikt att ytterligare skärpa kraven för lotsplikt och tar givetvis hänsyn till helheten när det gäller säkerhetskraven, skriver Gunnar Ljungberg, Transportstyrelsen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Hållbara transporter, 6/1, 10/1 och 16/1

I en replik den 16 januari påstår Kristofer Andén och Lars Rexius att Transportstyrelsens uppfattning om behoven av krav för inrikessjöfarten som motsvarar svenska förhållanden innebär att Sverige inte klarar av att leva upp till miljö- och transportpolitiska mål.

Jag tror vi alla är böjda att hålla med när vi säger att vi behöver ha en säker sjöfart. Vi på Transportstyrelsen instämmer också i uppfattningen att man behöver ställa säkerhetskrav i relation till samhällsekonomiska parametrar.

Det är tydligt att det finns en uppfattning hos författarna att Transportstyrelsen tenderar att ställa betydligt hårdare krav än vad som är nödvändigt och i svepande ordalag hänvisar till säkerhet och miljö. Naturligtvis kan man ha olika uppfattningar om var gränser ska sättas, men att påstå att vi baserar vårt ställningstagande på bara delar av helheten och inte tar hänsyn till grundläggande faktorer ställer jag mig frågande till.

Effektivare lotsning

Dessutom målar skribenterna en bild av att Transportstyrelsen kommer skärpa kraven ytterligare genom en översyn av lotsplikten vilket är felaktigt. Det stämmer att vi just nu genomför en översyn av reglerna för lotsplikt. Avsikten med den är att vi vill se mer riskbaserade regler, det vill säga att vi ställer krav på lots där det som mest behövs men kanske inte överallt där det i dag är ett krav.

Själva tanken bakom initiativet är att effektivisera systemet med lotsning genom att ta tillvara den tekniska utvecklingen, etablerad erfarenhet hos befälen och förbättrad konstruktion för fartyg samt utvecklingen av farleder som nu är en realitet.

Avslutningsvis vill jag bemöta antydningen att vi är utvecklingsfientliga genom exemplet med så kallad fjärrlotsning i vårt grannland Finland. Faktum är att till dags dato har det inte genomförts någon fjärrlotsning i Finland. Däremot pågår ett arbete med lagändring för att möjliggöra fortsatt testverksamhet och därmed att titta närmare på konceptet. Och det är ett arbete som vi på Transportstyrelsen intresserat följer.

Gunnar Ljungberg

sjö- och luftfartsdirektör, Transportstyrelsen