Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ylva Johansson (S), integrations- och arbetsmarknadsminister och Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelsens ordförande Göteborg

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vi storsatsar på snabbare etablering

Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. Nya SCB-siffror visar att denna tid nära halverats. Nu går vi vidare. Etableringstiden behöver kortas ytterligare – inte minst för nyanlända kvinnor, skriver Ylva Johansson (S) och Ann-Sofie Hermansson (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

De senaste åren har vi socialdemokrater jobbat mycket aktivt, på nationell och lokal nivå, för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Satsningarna har stor betydelse. De ger ett lyft för individen och bidrar på ett avgörande vis till att minska ojämlikhet och segregation. Detta driver hela Sverige åt rätt håll. Alla vinner på att samhället håller ihop.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

På en dynamisk svensk arbetsmarknad, där över 250 000 personer kommit i arbete under mandatperioden, har etableringen successivt förbättrats. Nya siffror från SCB visar att det går allt snabbare för nyanlända att etablera sig. Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. Enligt nya siffror ser vi nu att det går mycket snabbare. Nästan hälften (48,5 procent) av dem som mottogs 2011 hade jobb efter fem år. Bland nyanlända män var varannan i arbete efter tre år. Det speglar en kraftig förbättring.

Går i rätt riktning

Det är positivt att utvecklingen går i rätt riktning, men det räcker inte. Mer måste göras för att alla som kan arbeta ska komma i arbete, och för att alla som behöver utbildning för att komma i arbete får ta del av utbildning. Etableringstiden behöver kortas ytterligare – inte minst för nyanlända kvinnor. Flera viktiga reformer har satts på plats för att bättre ta emot och rusta människor som kommit nya till vårt land och bli del i det fortsatta byggandet av det:

Bosättningslagen innebär att alla kommuner – inte som tidigare bara några få – måste ta ansvar och planera för att ta emot nyanlända. Mottagandet styrs tydligare utifrån var arbeten finns. Språkintroduktionen är ett alltmer effektivt verktyg för integration i arbetslivet. PEAB-skolan, där vi i dag gör ett besök, är ett bra exempel på hur man via en kombination av språk, yrkesutbildning och praktik lotsar nyanlända in i byggyrket. Många går hela vägen till fast anställning.

Framgångsrikt koncept

Även Talangkonceptet, som är en ny Göteborgslösning, kan fungera som ett gott exempel. Konceptet bygger på att den nyanländes språkträning i huvudsak sker på arbetsplatsen. Yrkestalangen kommer först – språket sedan. Konceptet har varit så framgångsrikt att sju av tio deltagare fått jobb.

Snabbspåren har blivit en allt viktigare insats för att korta tiden från ankomst till jobb för nyanlända som har erfarenhet eller utbildning inom yrken där det är svårt att få tag i arbetskraft. Över 5 300 personer har redan tagit del av något av de 14 snabbspåren som finns till ett 30-tal olika yrken.

Extratjänsterna har skapat nya möjligheter för långtidsarbetslösa och nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Under 2017 steg antalet extratjänster i hela landet från ett par tusen till över 11 000. Fler och fler kommuner utnyttjar möjligheten att ta in personer som står långt ifrån arbetsmarknaden som resursförstärkningar i verksamheten. I Göteborg finns det i nuläget över 400 extratjänster. En viktig inriktning är att den som anställs på en extratjänst sedan ska kunna gå vidare i ett stegvis jobb- och kunskapslyft. Det kan till exempel handla om att avancera från service-assistent till vårdbiträde och till undersköterska.

De nya kompetenscentren i Göteborg har visat sig fungera bra som samarbetsnav mellan de nyanlända och ett flertal samhällsaktörer. Här samlas vuxen- och yrkesutbildning, svenskundervisning, studievägledning och Arbetsförmedlingen under samma tak. I nära kontakt med socialtjänsten matchas arbetslösa mot rätt språkkurs, utbildning, praktik eller arbete. Under 2017, när verksamheten startades, lotsades drygt 330 göteborgare från långtidsarbetslöshet till egenförsörjning.

Utbildningsplikt för nyanlända

Till detta ska läggas reformer som nu i början av 2018 sätts i verket i hela landet. Det rör sig bland annat om utbildningsplikt för nyanlända och tydligare krav att ta del av etableringsinsatser som bedöms leda till arbete, fler utbildningsmöjligheter samt de nya introduktionsjobben – ett enkelt och kraftfullt anställningsstöd som ersätter flera gamla stödformer.

När sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker, som den gjort under de senaste åren, kan det vara lätt att slå sig till ro. Det är uteslutet för vår del. I stället fokuserar vi socialdemokrater hårt på att de nyanlända snabbare ska komma i arbete. Alla som kan jobba ska jobba. Sverige ska hålla ihop.

Ylva Johansson (S)

integrations- och arbetsmarknads- minister

Ann-Sofie Hermansson (S)

kommunstyrelsens ordförande Göteborg