Vi ser problemen på SU och agerar för att lösa dem

Vi ser problemen med brist på personal och vårdplatser och arbetar med åtgärder – på kort och lång sikt. Vi ser också det engagerade arbete som våra medarbetare och chefer utför i vården varje dag, skriver bland andra Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör SU.

ANNONS
|

Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, har som mål att vara landets ledande universitetssjukhus och erbjuda en akutvård i toppklass. Det är ambitiösa mål och chefer och medarbetare arbetar varje dag för att nå dem.

På Sahlgrenskas akutmottagning behandlades exempelvis 35 patienter natten mellan onsdag och torsdag. De sökte för alltifrån bröstsmärtor, andningssvårigheter och trauma mot huvudet till näsblödning. Under allvarligare multi-traumafall (till exempel skottskador och trafikolyckor) kan 6-8 läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal behövas runt patienten i traumarummet. Varje dygn tar bara Sahlgrenskas akutmottagning emot 2-4 traumalarm.

SU bedriver sammantaget en sjukvård som Göteborg, Västra Götaland och hela Sverige kan vara stolta över.

ANNONS

De vårdplatser som behöver skapas är i första hand platser med mer allmän medicinsk inriktning.

Men vi har också utmaningar. Olof Lekholm och Jan Brun pekar i sitt debattinlägg på problem med överbeläggningar och stängda vårdplatser samt den etiska stress och de medicinska risker detta för med sig. Vi delar deras uppfattning och arbetar därför med en rad åtgärder, tillsammans med chefer och medarbetare. De vårdplatser som behöver skapas är i första hand platser med mer allmän medicinsk inriktning.

När det gäller det minskande antalet vårdplatser i svensk sjukvård finns två parallella tendenser, som ofta blandas ihop i debatten.

Antalet vårdplatser minskar totalt sett över tid, på grund av medicinsk utveckling. Det är en utveckling som fortsätter och accelererar. Tillstånd som tidigare krävde omfattande behandling och lång sjukhusvård, kan i dag utföras med lokalbedövning och väsentligt kortade vårdtider.

Ett exempel är perkutant aortaklaffbyte, där patienter med det livshotande tillståndet aortastenos får en ny hjärtklaff insatt via kateter i ljumsken under lokalbedövning. Dessa patienter krävde tidigare upprepad sjukhusvård och hade svåra symptom i form av hjärtsvikt. Den nya behandlingen är skonsammare för patienterna och leder till minskat behov av sjukhusvård. Samma utveckling finns inom en lång rad medicinska områden. Detta är givetvis en önskvärd utveckling som är positiv för våra patienter.

Behöver öppna fler vårdplatser

ANNONS

Men det finns också en negativ tendens att de stora akutsjukhusen har svårt att hålla en del vårdplatser öppna på grund av brist på sjuksköterskor. Vi delar alltså uppfattningen att Sahlgrenska Universitetssjukhuset behöver öppna fler vårdplatser av generell karaktär inom medicinområdet, för att bättre kunna omhänderta patienter som behöver läggas in. Just nu pågår det arbetet på SU.

Men vi arbetar också med mobila team för att hjälpa patienterna i deras hem, så att de ibland helt slipper komma till sjukhuset. Det ger ökad patientupplevd kvalitet och minskar behovet av vårdplatser över tid. Inom SU finns sådana mobila team på Östra och Mölndal, i höst startar även Sahlgrenska. Vi ökar samarbetet med kommunerna och primärvården för att förebygga behovet av sjukhusvård, men också för att patienter ska kunna skrivas ut när de inte längre behöver sjukhusvård.

För att kunna hjälpa de patienter vi har med de resurser och medarbetare vi har till förfogande, behöver vi arbeta annorlunda än vi gjort historiskt.

För att fortsatt förbättra sjukvården krävs bland annat nya arbetssätt. För att kunna hjälpa de patienter vi har med de resurser och medarbetare vi har till förfogande, behöver vi arbeta annorlunda än vi gjort historiskt. Här arbetar vi med att ta in nya – eller nygamla – kompetenser i vården, som kan avlasta sjuksköterskor och läkare. Med hjälp av exempelvis sjukvårdsbiträden som sköter basal omvårdnad och farmaceuter som hanterar läkemedel, kan de medicinska professionerna arbeta på toppen av sin kompetens.

ANNONS

Digitaliseringen kommer att effektivisera det framtida vårdsystemet, även om det kan vara svårt att se utifrån dagens fragmenterade IT-miljö. Vi behöver kontinuerligt utveckla mindre resurskrävande sätt att bedriva högkvalitativ vård, inte minst eftersom en högre andel av sjukvårdsresursen i framtiden kommer behöva läggas på behandlingar med läkemedel och andra metoder.

Ger resultat redan nu

Sammanfattningsvis: Vi ser de problem som Jan Brun och Olof Lekholm beskriver, och arbetar med åtgärder – på kort och lång sikt. Vi ser också det engagerade arbete som våra medarbetare och chefer utför i vården varje dag.

Förbättringsarbetet som pågår ger också resultat redan nu. Ledtiderna – det vill säga väntetider, behandlingstider och patienternas totala tid på akutmottagningen – har minskat rejält på Sahlgrenska Universitetssjukhuset det senaste året.

Ann-Marie Wennberg

sjukhusdirektör SU

Lars Rydhede

biträdande sjukhusdirektör SU

Göran Matejka

biträdande sjukhusdirektör SU

Hans Lönroth

områdeschef område 5

Per Albertsson

områdeschef område 6

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS