Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mobbning uppstår i all mänsklig kommunikation och framför allt i skolan där barn inte valt sin egen grupp, skriver debattörerna.  Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT
Mobbning uppstår i all mänsklig kommunikation och framför allt i skolan där barn inte valt sin egen grupp, skriver debattörerna. Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT

Vi måste skilja mellan mobbning och kränkningar

Enligt Friends bör skolor med mer än 30 procent mobbning ges statligt stöd. Tanken är i grunden god, men förslaget grundar sig i vissa felaktigheter, skriver Zelma Fors, psykolog, och Göran Englund, lärare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Mobbning, 10/10.

Friends föreslår i en debattartikel i GP (10 /10) att man ska ge statligt stöd till skolor som har mer än 30 procent mobbning. För att hitta dessa skolor måste man först införa en nationell mätning av mobbning i alla skolor så en jämförelse kan göras. Det tror vi är bra. Vi tror dock att Friends blandar begreppet mobbning (från forskning) med begreppet kränkning (från juridiken) för att hitta en sådan hög siffra.

Fokuserar på fel saker

Mobbning finns sannolikt i alla skolor, men inte i alla klasser. Det är inte konstruktivt att välja ut skolor med hög förekomst av mobbning, stöd ska riktas till alla skolor. Forskning från Finland visar att mobbade barn i skolor med en låg nivå av mobbning har utsatta barn det riktigt tufft. Mobbning uppstår i all mänsklig kommunikation och framför allt i skolan där barn inte valt sin egen grupp.

Det är lättare för skolan att ta hand om och utreda enkla konflikter än att ta sig an mobbning

Det stora felet, menar vi, är införandet av det juridiska begreppet kränkningar i skollagen. Det har troligen gjort så att skolan fokuserar på små konflikter som ibland är normalt i relationer mellan elever. Dessa små konflikter tar sökljuset från mer subtila och svårfångade fall där maktspel som mobbning finns. Det är lättare för skolan att ta hand om och utreda enkla konflikter än att ta sig an mobbning. Skolan skall vila på vetenskaplig grund men har mer och mer kommit att ha skollagen som fundament, en ökad juridifiering där nu jurister säger till pedagogerna vad som ska göras.

Måste se helheten

Det är hög tid att skolan och lagstiftningen ånyo börjar uppmärksamma mobbning och de maktspel som innefattas i mobbning. I varje skolklass har eleverna olika roller och relationer. I det förebyggande arbetet bör ingå att varje klass kan beskrivas utifrån roller, ledarskapsroller och relationer. Då skolpersonal har denna kunskap kan de också lättare granska förekommande mobbning. Då man har möjlighet till denna kunskap kan de också arbeta med elevgruppens rollstrukturer på ett konstruktivt sätt; det vill säga vilka är de konstruktiva ledarna, vilka är de destruktiva ledarna, vilka elever kan man känna tillit till , och så vidare.

Skolinspektionen med sin juridifiering och Skolverkets utvärdering av antimobbningsprogram har lett till att mobbing som begrepp har rensats ut

Om skolpersonalen bara ska granska enskilda övergrepp, utan att se dem i ett helhetsperspektiv finns risk att skolpersonalen medverkar i elevernas destruktiva maktspel mot en annan elev.

Samhället har satsat på lagstiftningens nolltolerans. Skolinspektionen med sin juridifiering och Skolverkets utvärdering av antimobbningsprogram har lett till att mobbing som begrepp har rensats ut. Men den psykiska ohälsan har ökat. I detta sammanhang är mobbning sannolikt en orsaksfaktor, vilket bör återkomma till skolpersonalens begreppsvärld och verklighet.

Zelma Fors, fil.dr. legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut.

Göran Englund, lärare, master i pedagogik, utvecklingsledare