Läsförståelse är grunden för allt lärande i skolan och läsning är avgörande för att ge elever ett levande språk. För den som läser skönlitteratur får inte bara en upplevelse utan ett bättre språk, mer kunskap och en större förmåga till kritiskt tänkande.
I den senaste PISA-undersökningen såg vi ett tydligt trendbrott för svensk skola. Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Liberala skolreformer med fokus på kunskap har gett resultat. Inte minst är det ett kvitto på det jobb som lärare, rektorer och elever gör varje dag i klassrummet.
Attityderna till läsning försämras
Läsningen av skönlitteratur bland 15-åringar har dock minskat med 2 procent i OECD-länderna, men med hela 7 till 9 procent i de nordiska länderna. Trots en ökad läsning på nätet, så har elevernas läsande minskat och attityderna till läsning försämras generellt. Det är en oroande utveckling som måste brytas.
Vi ser tydligt stora skillnader i kunskapsresultat mellan de barn som har gått i förskola och de som inte gått i förskola innan de börjar i skolan. Förskolans läroplan måste tydligare än i dag betona barnets språkutveckling.
Klassresan börjar i klassrummet och tar vägen via skolbiblioteket. Ska vi vända trenden med att allt färre unga läser böcker måste alla skolor ha tillgång till bibliotek där bibliotekarien kan arbeta med lässtödjande insatser. Skolbiblioteken stimulerar inte bara elevernas intresse för läsning och litteratur, utan är även en brygga till bildning och kultur. Det är nödvändigt att höja statusen för biblioteken.
Mått på utanförskap
Några barn får en godnattsaga varje kväll, i andra hem öppnar ingen någonsin en bok. Det är ett påtagligt mått på utanförskap. Endast 4 av 10 föräldrar läser högt för sina barn. Med läsning några minuter om dagen så kan ett barn få ett ordförråd på över 50 000 när man väl studerar på gymnasiet. Det är ord som gör skillnad.
”Staden där vi läser för våra barn” är den mobilisering som sker i Göteborg för att främja barns språk - och läsutveckling. På bibliotek finns färdiga bokpåsar och bokmärken med högläsningstips, det genomförs hembesök hos barnfamiljer för att prata högläsning och flera av stadens förskolor har fått hallbibliotek. 2019 fick alla barn i förskoleklass Emma Adbåges Gropen. Det är några av de satsningar som görs för att öka barns verbala förmåga, skolmognad och för att lyfta skolresultaten.
Läsning är en investering som alla vinner på. Låt oss mobilisera. Varje generation måste lockas till läsningen.
Helene Odenjung (L), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och skolkommunalråd i Göteborg
Christer Nylander (L), riksdagsledamot och ordförande i Kulturutskottet