Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Farlig utveckling. Vi har ett samhälle där många vuxna är stressade och mår dåligt. Hur påverkar det barnen? skriver Annika Westergård.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vi måste bli bättre på att förebygga psykisk ohälsa

Vi måste bli bättre på att arbeta förebyggande för dem som börjar komma på glid, antingen det är barn, föräldrar eller ungdomar, Då kan vi slippa anstormningen till barnpsykiatriska verksamheter, skriver Annika Westergård, Psykologföreningen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Psykisk ohälsa, 13/4

Politiker lyfter i sin debattartikel en viktig fråga kring barns psykiska ohälsa. Samtidigt har från fackligt håll påpekats allvarliga strukturella problem inom BUP, där bland annat psykologer slutar på grund av etisk stress och att deras kompetens inte beaktas och tas tillvara. Exempelvis står två barnpsykiatriska öppenvårdsmottagningar i Skararaborg utan psykolog.

Inom psykiatrin behövs såväl medicinskt som psykologiskt ledningsansvar. En psykolog på ledningsnivå som kan driva frågor om effektiva arbetsmetoder och vilken kompetens som behövs i omhändertagande av psykisk ohälsa; att resurser utnyttjas effektivt och att det skapas förutsättningar för att korrekta bedömningar och målinriktade behandlingar genomförs.

Emellertid måste konstateras att när barn och unga kommer med ångest, depressioner, självskadebeteenden och självmordstankar befinner vi oss långt nedströms i det förebyggande arbetet!

Vi har ett samhälle där vuxna är stressade och mår psykiskt dåligt. Vuxna som är föräldrar. Vi har en förskola som har överinskrivning av barn och utmattade förskolelärare. Vi har skolor där utbildade lärare fattas. Vi har en miljö med mycket stress i form av ljud och synintryck.

Förebyggande arbete avgörande

Det brister i satsningar på förebyggande verksamheter och man lägger ner välfungerande sådana. Det finns en historia av att när problemen som man vill åtgärda med förebyggande verksamhet är under kontroll, så sparar man in på densamma. Det kan handla om fritidsgårdar eller spädbarnsverksamheter.

I en utvärdering: Ett år på spädbarnsverksamheten – Avgörande för två liv (2005) pekade alla resultat på att det blivit en nystart i mammornas liv och att det gett deras barn ett utgångsläge i livet som är klart bättre än förväntat. Åren efter att dessa positiva resultat presenterats, lades två spädbarnsverksamheter i Göteborg ner.

Självklart måste vi ha ett omhändertagande på flera nivåer dit barn och unga kan komma med sitt psykiska illamående. Det krävs ett väl fungerande samarbete mellan sjukvård, socialtjänst och skola.

Vi behöver också skapa förutsättningar för att alla barn ska ha en trygg och stimulerande uppväxt. Vi behöver det förebyggande arbetet för dem som börjar komma på glid, antingen det är barn, föräldrar eller ungdomar. Där finns mycket att göra. Nu! Då kan vi slippa anstormningen till barnpsykiatriska verksamheter.

Annika Westergård

ordförande i Psykologföreningen i Västra Götalandsregionen