Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Vi krokar gärna arm för en likvärdig skola

Vår inställning till friskolor handlar inte alls om något förbud för mångfald och en återgång till 80-talets skola. Det som behövs är en likvärdig kunskapsskola som passar för vår tid. För att nå dit krokar vi gärna arm med de krafter som vill samma sak, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas Riksförbund

Slutreplik

Skolans kris, 12/9 och 16/9

Ulla Hamilton från Friskolornas Riksförbund har framfört en replik på en artikel som jag nyligen skrev om elevmisslyckanden i skolan. Svaromålet är av ett mycket anmärkningsvärt slag. Det innehåller nämligen ingen som helst kritik av det jag behandlade i artikel. Däremot vill Friskolornas Riksförbund kroka arm med Lärarnas Riksförbund för att undvika den utslagning som jag varnade för i artikeln. Det är en lovvärd ambition och låt mig därför direkt tacka ja till en armkrok om det som min artikel faktiskt handlade om.

I min artikel föreslog jag att regeringen skulle ta ett helhetsgrepp på frågan om styrning och finansiering av den svenska gymnasieskolan. Jag föreslog också timplaner i gymnasieskolan så att alla elever får ut ett visst antal timmar, ökade resurser till särskilt stöd och konkreta satsningar för att minska lärarnas arbetsbelastning. Låt oss gå i armkrok om det.

Bygg ut lärlingssystemet

Allianspartierna presenterade nyligen en stor satsning på inträdesjobb samtidigt som många elever har problem att ens ta sig igenom gymnasieskolan. Jag konstaterade i min artikel att inträdesjobben inte kan vara det enda sättet att komma tillrätta med problemen för ungdomar som saknar kunskaper för arbetsmarknadens behov. Här får jag stöd av Ulla Hamilton för tanken att i stället lägga resurser på att bygga ut lärlingssystemet med lärlingslön. Förslaget backas också upp av Johan Trouvé från Västsvenska Handelskammaren som i ett inlägg beskriver ett initiativ man tagit i samarbete med företagsledaren Carl Bennet och Skolverket för att få fart på den nuvarande helt obetydliga verksamheten med gymnasial lärlingsanställning. Så låt oss gå i bred armkrok också om det.

Viktig yrkesvägledning

Jag föreslog i artikeln tydliga riktlinjer som garanterar alla elever en rätt till studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet. Även i det avseendet tycks jag få stöd av Ulla Hamilton. Det är extra glädjande eftersom det är betydligt sämre ställt med studie- och yrkesvägledning i friskolor än i kommunala skolor. Det går mer än dubbelt så många gymnasieelever på varje studie- och yrkesvägledare i friskolor på gymnasienivå som i de kommunala skolorna. För friskolornas del handlar det om drygt 1 000 elever på varje studie- och yrkesvägledare (!). Här har Ulla Hamilton med andra ord en viktig uppgift med att påverka de egna medlemsföretagen – så stark armkrok om det.

Måste återinvesteras

Till sist använder Ulla Hamilton stort utrymme i sin replik åt att angripa Lärarnas Riksförbund för sådant som min artikel inte alls handlade om. Hon menar att Lärarnas Riksförbund vill slå undan fötterna för mångfalden i skolan och kasta Sverige 30 år tillbaka i tiden. Här har uppenbarligen tankarna om armkrokande förbytts i ett helt annat förhållningssätt.

Låt mig trots den hårda tonen ändå kort bemöta detta. Det handlar om att Ulla Hamilton vill slå vakt om ett system som gör det möjligt för aktiebolag att genom vinstutdelning låta skattemedel avsedda för skolan i stället gå till aktieägare.

Vår inställning är klar. Det överskott som uppstår i skolan måste återinvesteras i den verksamhet där överskottet uppstod. Däremot handlar det inte alls om något förbud för mångfald och en återgång till 80-talets skola. Även om den i många avseenden kunde visa bättre resultat än dagens. Nu tar vi i stället sikte på en likvärdig kunskapsskola som passar för vår tid.

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund