Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Länsstyrelsens stoppade arkitektförslaget för Skanstorget. Trots det väntas byggnadsnämnden gå vidare med planen ”i enlighet med exploatörens förslag”, skriver Claes Caldenby. Bild: Okidoki arkitekter, Jonas Lindstedt
Länsstyrelsens stoppade arkitektförslaget för Skanstorget. Trots det väntas byggnadsnämnden gå vidare med planen ”i enlighet med exploatörens förslag”, skriver Claes Caldenby. Bild: Okidoki arkitekter, Jonas Lindstedt

Vi kan fortfarande stoppa planerna för Skanstorget

Är det verkligen fler dyra bostäder och underjordiska parkeringsplatser göteborgarna drömmer om? Vårda i stället stadens historia genom att stoppa privatiseringen av området runt Skansberget, skriver Claes Caldenby.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

1874 avsattes Skanstorget av framsynta politiker som allmän plats i en tätbebyggd stadsdel, ”i helsovårdsafseende”. Nästan samtidigt fick vi landshövdingehusen, dessa än i dag uppskattade miljöer. Dem har vi landshövdingen/länsstyrelsen att tacka för, som 1875 kreativt såg dem som tvåvånings trähus på källare över mark och överprövade stadens förbud mot högre trähus.

Varför skulle då inte dagens politiker kunna tänka långsiktigt på folkhälsan och lyssna på sakkunskapen?

Frågan väcks av hanteringen av Skanstorget. Sommaren 2018 utlyste fastighetskontoret en markanvisningstävling om 200 bostäder, förskola och parkering under mark på torget som i dag är en illa skött parkeringsplats. Stadsbyggnadskontoret som gjort ett programarbete för torget med mycket måttlig exploatering var emot det nya förslaget. Men byggnadsnämnden körde över sitt eget stadsbyggnadskontor i ”ett mer medvetet ekonomiskt tänk”. I stället utlovades att göteborgarna skulle få rösta om tre snarlika förslag till bebyggande av Skanstorget. Att rusta upp det försummade torget som allmän plats var inte ett alternativ.

Stora möjligheter

Utifrån en insändare i GP om ”Skendemokrati om Skanstorget” bildades Skanstorgsgruppen som sedan dess argumenterat för att ett ”bebyggt Skanstorget kan aldrig återskapas”. Argumenten sammanfattades i skriften ”Våra drömmars Skanstorget” som kom 2020. Där beskrivs torgets långa historia och dess många möjligheter som park och mötesplats. Claes Eriksson från Galenskaparna frågar hur politiker kan få sälja det som inte är deras. Stadsarkitekten Björn Siesjö talar om varför han tycker bebyggandet av torget är en dålig idé. Poeten Lina Ekdahl förklarar varför vi behöver mellanrum. Skriften har delats ut till alla politiska partier och till de berörda nämnderna.

I maj 2021 gav så Länsstyrelsen ett negativt planeringsbesked. Det innebär ett förhandsbesked om att man kommer att säga nej till en plan med den exploatering som föreslagits. Skälet är dess negativa påverkan på det antikvariska riksintresset genom att vyn mot skansen Kronan byggs bort och att stadsdelsgränserna blir mindre läsbara. Till det lägger Länsstyrelsen en rekommendation att staden tar ett helhetsgrepp om området runt Skansberget.

Enkelspårigt tänkande

Det är en välmotiverad tillrättavisning av ett dåligt genomtänkt förslag men det är pinsamt att den ska behövas. Lyssnar då politikerna och tar till sig kritiken mot sitt amatörmässigt enkelspåriga tänkande? Nej, till byggnadsnämndens möte den 24 augusti väntas alla partier enhälligt lägga fram ett yrkande om att gå vidare med planen ”i enlighet med exploatörens förslag”. Om man därmed tänkt sig köra över också Länsstyrelsen framgår inte.

Vad är det dessa politiker vill med vår stad? Har de några drömmar om Skanstorget? Göteborg behöver flera bostäder och staden har inte råd med allmänna platser är de argument som framförts. Skattemedlen sinar och att sälja ut en allmän plats ses som en dubbel vinst. Det innebär också att det finns ett gemensamt intresse hos exploatörer och kommun att driva upp exploateringen. Resultatet ser vi runt om i staden. Men är det verkligen fler dyra bostäder i centrum och dyra underjordiska parkeringsplatser göteborgarna drömmer om i dag?

”För stort”

Det har också hävdats att Skanstorget är ”för stort”. Synar man det argumentet ska man finna att det inte har något stöd vare sig i en jämförelse med andra torg i Göteborg eller i stadsbyggnadslitteraturen. Detta kortsiktiga ”ekonomiska tänk” är ett fattigdomsbevis både bokstavligen och andligen, närmast att jämföra med det miljonprogram politiker ogärna vill bli förknippade med. Det är inte så ett hållbart samhälle ska byggas.

Vad vill då vi som vill utveckla Skanstorget som allmän plats?

1. Vårda stadens historia. En stad som inte lever bara för stunden är en kulturellt hållbar stad. Att bli först i Sverige med att bygga bort ett torg är ett historiskt misstag.

2. Utveckla bostadsnära parker. En grön stad är socialt och ekologiskt hållbar. Lättillgängliga parker inom 300 meter är viktigt, särskilt för barn och äldre.

3. Stoppa privatiseringen. Att sälja ut allmän platsmark är inte ekonomiskt hållbart. Staden är inte en kostnad utan en investering.

Det bästa är grönområdena, det sämsta invånarnas möjlighet att påverka stadens utveckling. Vad drar byggnadsnämnden för slutsats av det?

Enligt Samhällsbarometern 2020 är Göteborg den stad av Sveriges tolv största som får lägst betyg av sina invånare. Det bästa är grönområdena, det sämsta invånarnas möjlighet att påverka stadens utveckling. Vad drar byggnadsnämnden för slutsats av det?

Är det inte politikernas, planerarnas och invånarnas uppgift att gemensamt föreställa sig en bättre värld? För alla?

Claes Caldenby, professor emeritus i arkitektur och engagerad i Skanstorgsgruppen.

LÄS MER: Tusentals röstade om Skanstorget – förslagen ogenomförbara

LÄS MER: Länsstyrelsen stoppar planerna för Skanstorget

LÄS MER: Fyra lärdomar av pandemin som visar varför Skanstorget behövs