Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det hela är inte komplext: huvudanledningen till att många fler dör av Corona i Sverige än i våra grannländer är att Sveriges gjort mindre för att minska den allmänna smittspridningen och därmed Coronadödligheten än vad man gjort i Danmark, Tyskland, Norge, Finland, och att de skyddsåtgärder Sverige vidtaget kom senare, skriver debattörerna. Bild: Magnus Andersson/TT
Det hela är inte komplext: huvudanledningen till att många fler dör av Corona i Sverige än i våra grannländer är att Sveriges gjort mindre för att minska den allmänna smittspridningen och därmed Coronadödligheten än vad man gjort i Danmark, Tyskland, Norge, Finland, och att de skyddsåtgärder Sverige vidtaget kom senare, skriver debattörerna. Bild: Magnus Andersson/TT

Vi kan förlänga livet för många genom striktare åtgärder

Ställda inför valet att dö nu eller att kanske dö om ett halvt år är det inte många av oss som skulle valt det första alternativet. Det är en brysk fråga, men det är vad diskussionen om Coronastrategin egentligen handlar om. Och vi kan rädda fler människor om vi vill, skriver bland andra Holger Rootzen, professor i matematisk statistik, Chalmers.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Om vi kan minska smittspridningen kommer många av oss att leva, kanske mycket längre än annars. Att skjuta upp Coronadöden gör också att man kan kommer kunna dra nytta av de fantastiska ansträngningar som görs hela världen runt för att förbättra behandlingsmetoder och utveckla vaccin. Och, även om det kommer en andra och tredje våg så har våra grannländer ändå förlängt livet för många genom att sakta ner – och summan av antalet döda i eventuella senare vågor, om de kommer, blir säkert mindre än antalet döda i en första våg om man försöker skapa flockimmunitet redan i den första vågen.

Läget i Sverige är betydligt värre än i övriga Norden. Antalet registrerade Coronadödsfall per invånare i Sverige var 2,9 gånger större än antalet Coronadödsfall per invånare i Danmark, 3,2 gånger större än i Tyskland, 5,8 gånger större än i Norge, och 6,3 gånger fler per invånare har dött i Sverige än i Finland. Så många fler dör av Coronainfektion i Sverige än i någon våra grannländer.

Räcker inte på långa vägar

Det är visserligen sant att man registrerar döda på olika sätt i olika länder (och kanske att man gör det bättre i Sverige), men det räcker inte på långa vägar för att förklara siffrorna ovan. För att komma upp i samma nivå som Sverige skulle Danmark ha missat att registrera mer än 500 dödsfall och Tyskland mer än 7000, underregistreringen i Norge skulle ha varit mer än 600 och i Finland mer än 700.

Anledningen till att antalet Coronadöda per invånare är högre i Sverige än i Danmark och Tyskland är heller inte att vi hunnit längre in i epidemiförloppet än dem. Danmark och Tyskland ligger närmare Italien och Österrike än Sverige och inget tyder på att epidemin startade tidigare i Sverige än i Danmark eller Tyskland.

Data visar emellertid inte på några stora skillnader i andelen äldre som dör av Corona i Sverige och i våra grannländer, så det är heller inte förklaringen

Det förs en omfattande diskussion om att anledningen till att dödstalen är så mycket högre i Sverige skulle vara att vi är sämre på att ”skydda de äldre”. Data visar emellertid inte på några stora skillnader i andelen äldre som dör av Corona i Sverige och i våra grannländer, så det är heller inte förklaringen. Dock kan man notera att Sverige är snålare med intensivvård till äldre än till exempel Danmark.Cirka 10 procent av de äldre får intensivvård i Danmark, men bara cirka 3 procent i Sverige.

Det hela är inte komplext: huvudanledningen till att många fler dör av Corona i Sverige än i våra grannländer är att Sveriges gjort mindre för att minska den allmänna smittspridningen och därmed Coronadödligheten än vad man gjort i Danmark, Tyskland, Norge, Finland, och att de skyddsåtgärder Sverige vidtaget kom senare.

Att många fler av oss dör i Corona är inte bara siffror, det är människor som dör, kanske våra vänner eller släktingar – eller vi själva. Vad ska vi göra för att färre av oss ska kvävas till döds av Coronasmitta? Ett första steg är att vi ska bli ännu bättre på att hålla avstånd, och att vi ska använda ansiktsmasker när vi är ute bland folk, och vara speciellt noga med det i situationer som kräver nära kontakt, som besök hos frisörer eller in nagelsalonger.

Utse ett coronaråd

Nästa steg är att vi ska inse den flervetenskapliga karaktären av Coronaproblematiken och fånga upp de många olika kompetenser som finns i Sverige med sina kompletterande infallsvinklar på hur vi ska förstå spridningsmekanismer, skydda oss mot smittan, och på bästa sätt organisera arbetet i stora industrier, små företag och allmänna institutioner.

Detta kan uppnås genom att regeringen utser ett helt fristående Coronaråd med oberoende och sinsemellan kompletterande kompetenser som inte bara behärskar virus och smittspridning, utan även bland annat sjukvård, ekonomi och företagande, statistik, och media. Rådet ska bistå regering, riksdag och myndigheter med nya idéer och mycket snabb utredning av brådskande frågor som tungt pressade myndigheter bara inte hinner med. För urvalet bör man anlita tunga vetenskapliga organisationer. Coronarådet kommer att ge viktiga bidrag till arbetet med att minska dödligheten i epidemin i Sverige, kanske med tiden ända ner till samma nivå som i våra grannländer.

Uttryck din åsikt

Till exempel kan man ge Vetenskapsakademins ständiga sekreterare i uppgift att bygga ett Coronaråd. Det skulle då kunna vara på plats på en dag eller två.

Om du vill förlänga livet ett halvt år – eller ännu mer – för dem av oss som annars kommer att dö i Coronaepidemin, hjälp till, uttryck din åsikt på sociala meder, i samtal med dina vänner, med att påverka politikerna till att ett utse ett oberoende Coronaråd.

Holger Rootzén, professor i matematisk statistik vid Chalmers och Göteborgs universitet, forskar om extrema risker

Bengt Hansson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds Universitet, forskar om logik och vetenskaplig metodik