Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Olof Ohlsson

Vi kan aldrig bli en Litteraturstad utan våra bibliotek

Självklart stöder vi ambitionen att bli en Litteraturstad men då måste det innebära att den nedmontering av folkbiblioteken som skett under decennier vänds till en satsning på bibliotek i alla stadens delar och för alla stadens invånare, skriver bland andra Folkbibliotekens vänner i Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Göteborg vill bli utnämnt till en av Unescos Cities of Literature lagom till 400-årsjubileet 2021. Vi vill sätta Göteborg på litteraturkartan, säger kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Hon beskriver hur bland annat Bokmässan, det nya Världslitteraturhuset och satsningen på tidig läsning för barn meriterar Göteborg för utmärkelsen.

Vi kan lägga till fler meriterande byggstenar för litteraturstaden Göteborg. Göteborgs litteraturhus, excellenta författare och poeter och en tradition av läsande i befolkningen är några. Här öppnades landets första folkbibliotek i Haga 1862, och även vad gäller skolbibliotek var Göteborg en föregångare.

Men det är något som skaver med Göteborgs ansökan. En stad måste vila på en fast grund. Så också en litteraturstad.

Men det är något som skaver med Göteborgs ansökan. En stad måste vila på en fast grund. Så också en litteraturstad, vars fasta grund inte kan vara något annat än att invånarna har goda möjligheter att tillägna sig litteratur, bland annat genom folkbiblioteken. Detta framgår tydligt i ett av Unescos kriterier för utmärkelsen:

”Existence of libraries, ... which preserve, promote and disseminate domestic and foreign literature.”

Hur står vi oss där i Göteborg i dag?

Om biblioteken ska bidra till alla invånares möjligheter att ta del av litteratur måste de vara tillgängliga. Finnas där folk bor, ha öppet när folk kan komma, bjuda in barn, ungdomar, vuxna mitt i språnget och äldre. På våra folkbibliotek finns många eldsjälar som arbetar för att biblioteken ska fungera som en mötesplats för alla. Men bibliotekspersonalen kämpar i motvind då de möter återkommande hot om nedskärningar.

Det välfungerande nät av folkbibliotek Göteborg en gång hade är nu urholkat och delvis nedmonterat.

Det välfungerande nät av folkbibliotek Göteborg en gång hade är nu urholkat och delvis nedmonterat. Stadsdelsbiblioteken sätts på undantag när andra verksamheter prioriteras . Exempel från de senaste åren finns i Kärra, Kortedala och Bergsjön. Tidigare har Lövgärdets, Gårdstens, Norra Biskopsgårdens, Tynnereds och Hovås bibliotek lagts ner. Centrumbiblioteket 300m2 hotas av nedläggning även om det fått en tillfällig respit. Nu senast har Stadsbiblioteket fått minskade öppettider och mindre programpengar.

Flaggskepp och fasader i all ära. Grunden måste läggas först om man ska kalla sig litteraturstad. Folkbiblioteken är av oskattbar betydelse för bildning, integration och sammanhållning i samhället, ja för demokratin i sig.

Självklart stöder vi ambitionen att bli en Litteraturstad men då måste det innebära att den nedmontering av folkbiblioteken som skett under decennier vänds till en satsning på bibliotek i alla stadens delar och för alla stadens invånare.

Håkan Svensson

Ingrid Atlestam

Folkbibliotekens vänner i Göteborg

Catherine Holt

Eva Stolpe

Rädda Kortedala Bibliotek