Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Anonyma extremister hyllar den dömde ”Bosniens slaktare” genom muralmålningar runt om i entiteten Republika Srpska, skriver debattörerna. Bild: Kemal Softic/TT; Peter Wahlström
Anonyma extremister hyllar den dömde ”Bosniens slaktare” genom muralmålningar runt om i entiteten Republika Srpska, skriver debattörerna. Bild: Kemal Softic/TT; Peter Wahlström

Vi har ett ansvar att aldrig glömma Srebrenica

Bosnienserbiska politiker försöker revidera historien om folkmordet i Srebrenica. Bosnien-Hercegovinas framtid finns inom EU, men för att bli en del av den behöver mänskliga fri- och rättigheter garanteras för alla i landet, skriver Nedžad Deumić och Conny Brännberg (KD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den 11 juli är ett datum som gör oss påminda om människans värsta sidor. Människan har förmågan att älska, men också att hata. 8 372 av den bosniska staden Srebrenicas bosniaker, främst civila pojkar och män, föll offer för ett hat som resulterade i ett folkmord 1995. Det första och enda på europeisk mark sedan Förintelsen. Ett hat som inte ens kunde skona ett spädbarn, Fatima Muhic, som är det yngsta av offren i Srebrenica. Hennes kvarlevor hittades i en massgrav.

Den bosnienserbiska arméns general Ratko Mladic, även känd som "Bosniens slaktare", dömdes 2017 för de värsta krigsbrotten i Europa sedan andra världskriget. I juni i år fastställdes livstidsdomen. Ett välkommet domslut för alla överlevande som aldrig kan ersätta sina förlorade familjemedlemmar men som längtat efter att någon form av rättvisa ska skipas för att få ro.

Men såren rivs upp titt som tätt. Många av pojkarnas och männens kroppar grävdes ned i massgravar. 26 år senare görs nya fynd som möjliggör den så svåra men viktiga processen i form av begravning. Många anhöriga lever i längtan efter att hitta kvarlevor, skelett, att gräva ned som ett sista farväl. Samtidigt kränks människovärdet i form av förnekelse och glorifiering av de hemska brotten. Offren ges ingen ro.

Försök till historierevision

Anonyma extremister hyllar den dömde ”Bosniens slaktare” genom muralmålningar runt om i entiteten Republika Srpska. Men det görs också försök till historierevision från ledande bosnienserbiska politiker. Fredsavtalet (Daytonavtalet) utmanas regelbundet och röster för en folkomröstning framförs. Idén med den är att ”fredligt separera” Republika Srpska, den mindre av två entiteter, från Bosnien-Hercegovina. Detta är en direkt skadlig politik som väcker såväl känslor till liv och som påminner om Bosnienkriget.

Många anhöriga lever i längtan efter att hitta kvarlevor, skelett, att gräva ned som ett sista farväl. Samtidigt kränks människovärdet i form av förnekelse och glorifiering av de hemska brotten.

Det internationella samfundet har såväl genom OHR (Office of the High Representative) som genom EU kraftfullt fördömt denna typ av polariserande politik och retorik. Samtidigt har Montenegros och Kosovos parlamentariska församlingar i dagarna beslutat om resolutioner som fördömer folkmordet i Srebrenica. I Bosnien-Hercegovina möts tyvärr liknande initiativ med motstånd från majoriteten av de bosnienserbiska ledamöterna. Att respektera domslut och acceptera fakta är en viktig förutsättning för en hållbar fred och försoning. Det är ett måste i en demokrati.

Den tragedi som drabbade oskyldiga människor under mitten på 1990-talet är inte endast bosniernas tragedi. Den är allas vår och vi har ett ansvar att aldrig glömma det som hänt. Samtidigt behöver bosniska politiker ta ansvar för att prioritera försoning framför polarisering, med stöd av det internationella samfundet som bevakar och stöttar det värdefulla fredsavtalet.

Garantera samma fri- och rättigheter

Det gläder oss att kristdemokraten Christian Schmidt från augusti blir den ledande representanten för det internationella samfundet, som ledare för OHR-kontoret i Sarajevo. Kristdemokratins människosyn handlar om att värna det unika, okränkbara, människovärdet. Därmed finns ingen plats för diskriminering, etnonationalism och folkmordsförnekelse. Vi är skyldiga offren att verka för ett Bosnien-Hercegovina där varje person garanteras samma fri- och rättigheter.

Bosnien-Hercegovinas framtid finns i den europeiska familjen, men för att få tillhöra den behöver mänskliga fri- och rättigheter garanteras för alla. Vårt perspektiv som kristdemokrater är offrets perspektiv och vi kommer därför att visa vår solidaritet med offren och deras anhöriga genom att finnas representerade på den årliga minnesceremonin i Potocari.

Den 12 juli hade Fatima Muhic fyllt 26 år om inte människovärdet hade kränkts. Vi är skyldiga henne och hennes 8 371 medmänniskor att lära av historien och aldrig någonsin glömma folkmordet i Srebrenica.

Conny Brännberg (KD), regionråd

Nedžad Deumić (KD), region- och kommunpolitiker

LÄS MER: Domen står fast: "Slaktaren i Bosnien" kvar i fängelse på livstid

LÄS MER: Därför är EU-frågan viktig på Balkan

LÄS MER: Kontroversiell kyrka i Bosnien-Hercegovina riven