Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Det är ett stort samhällsproblem att 23 procent av alla unga kvinnor har utsatts för brott i nära relation, även om en felaktig term beklagligt kom med i vår text, skriver debattörerna. Bild: Isabell Höjman/TT
Det är ett stort samhällsproblem att 23 procent av alla unga kvinnor har utsatts för brott i nära relation, även om en felaktig term beklagligt kom med i vår text, skriver debattörerna. Bild: Isabell Höjman/TT

Vi glömmer inte bort några grupper av unga kvinnor

Martin Klepke kan vara tryggt förvissad om att såväl lågavlönade arbetarkvinnor som övriga samhällsgrupper inkluderas när vi talar om unga kvinnors utmaningar, skriver Lena Ag, gd Jämställdhetsmyndigheten och Lena Nyberg, gd Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

8/3 Unga kvinnors situation i Sverige oroande

11/3 Glöm inte bort klassperspektiv – inte ens på kvinnodagen

När vi beskrev unga kvinnors situation på den internationella kvinnodagen den 8 mars var vår slutsats att utvecklingen behöver vändas. Utsatthet för våld och sexuella trakasserier, minskade möjligheter att påverka samhället och psykisk ohälsa är tre viktiga områden för att kunna nå jämställdhet och goda levnadsvillkor. Som ansvariga myndigheter för ungdomspolitiken och jämställdhetspolitiken analyserar vi utvecklingen utifrån en rad faktorer. Martin Klepke kan därför vara tryggt förvissad om att såväl lågavlönade arbetarkvinnor som övriga samhällsgrupper inkluderas när vi talar om unga kvinnors utmaningar.

Flera faktorer

Våra analyser bygger inte bara på kön och ålder utan även exempelvis socioekonomiska förutsättningar, födelseland och utbildningsnivå. De visar att vissa grupper av kvinnor respektive män går genom livet med en högre grad av utsatthet. När det gäller jämställdhetsarbetet är vikten av ett intersektionellt perspektiv, där olika indelningsgrunder samverkar, nödvändigt för att förstå problemen och för att åtgärder ska kunna vara träffsäkra. De problem vi belyser i vår artikel återfinns hos unga kvinnor i alla samhällsgrupper.

Jämställdhetsmyndigheten visar i sin stora genomgång av området jämställd hälsa att ojämlikhet inom befolkningen kan kopplas till ökade hälsoklyftor, och att dessa i sin tur kan leda till utmaningar för jämställdhetspolitiken. En av de grupper som har en svag position på den svenska arbetsmarknaden är unga, utrikes födda kvinnor, framförallt de födda utanför Europa.

Det framkommer tydligt i en färsk rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Unga utrikes födda kvinnor – oavsett utbildningsnivå - har oftare lågavlönade arbeten, otrygga anställningar och mer sällan tillsvidareanställningar än andra jämnåriga. De diskrimineras och bemöts fördomsfullt av arbetsgivare, särskilt om de bär slöja. Det behövs mer forskning och anpassade insatser för att stötta de här kvinnorna.

För att vända utvecklingen kan vi inte ta jämställdheten för given utan arbeta tillsammans med varje generation. På så sätt kan unga kvinnors situation i Sverige bli bättre.

Det är ett stort samhällsproblem att 23 procent av alla unga kvinnor har utsatts för brott i nära relation, även om en felaktig term beklagligt kom med i vår text. För att vända utvecklingen kan vi inte ta jämställdheten för given utan arbeta tillsammans med varje generation. På så sätt kan unga kvinnors situation i Sverige bli bättre.

Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten

Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor