Vi är inget propagandaministerium

SVT Nyheter väst har tyvärr anammat den allmänt vedertagna bilden av kommunala kommunikatörer som ett slags propagandaministerium med ett elastiskt förhållande till sanningen. Den bilden är grovt felaktig. Kommunala kommunikatörer är tvärtom nödvändig olja i det demokratiska maskineriet, skriver bland andra Anna Troberg, från fackförbundet DIK.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

SVT Nyheter väst har de senaste dagarna publicerat en serie artiklar och reportage där man onyanserat och hårt vinklat angriper en hel yrkesgrupp – de kommunala kommunikatörerna – utan att de själva i någon större utsträckning fått komma till tals. DIK – facket för kultur och kommunikation – anser därför att det är hög tid att tillföra debatten välbehövliga fakta och nödvändig nyansering.

SVT Nyheter väst negligerar i sina artiklar och reportage i princip helt tre centrala frågor. De första två frågorna berör själva granskningen: Vad gör egentligen en kommunal kommunikatör? Är 236 kommunikatörer i Göteborgs stad och kommunala bolag rimligt? Den tredje handlar om journalistisk självreflektion: Vilka är Västnytts bevekelsegrunder?

ANNONS

Kommunikatörer är nödvändiga för demokratin

Vad gör egentligen en kommunal kommunikatör? SVT Nyheter väst har tyvärr anammat den allmänt vedertagna bilden av kommunala kommunikatörer som ett slags propagandaministerium med ett elastiskt förhållande till sanningen. Den bilden är grovt felaktig. Kommunala kommunikatörer är tvärtom nödvändig olja i det demokratiska maskineriet.

Tack vare de kommunala kommunikatörerna kan de som bor i Göteborg till exempel klicka sig in på sin kommuns hemsida och få en god insyn i vad som är på gång i hemkommunen och hur de själv kan påverka. De kan följa kommunstyrelsens möten online. De kan enkelt ta del av aktuella byggnadsplaner. De kan följa kommunens återvinningsarbete och följa utbildnings- och vårdfrågor, och så vidare.

Gör information lättillgänglig

Kommunikatörernas unika kompetenser är oumbärliga för den nivå av transparens och snabbhet som den moderna medborgaren med rätta förväntar sig. I dag nöjer sig ingen med att en kommunal plan finns (o)tillgänglig i en skrivbordslåda längst ned i kommunhusets källare – om man händelsevis råkar veta att planen ens existerar. Kommunikatörerna lyfter fram informationen i ljuset och paketerar den i ett mer lättillgängligt format, som gör det möjligt för alla medborgare att följa kommunens arbete och vara med och påverka – på riktigt.

ANNONS

Är då, i ljuset av detta, 236 kommunikatörer i Göteborgs stad och kommunala bolag rimligt? Det låter naturligtvis mycket. Men, om man bryter ned antalet på de 54 olika instanser det handlar om, så blir det i genomsnitt 4,3 kommunikatörer per instans, en eller två kommunikatörer på de små, sex till åtta på de större. Med tanke på dessa kommunikatörers grannlaga uppgift att stärka den lokala demokratin för alla Göteborgs över 560 000 invånare, så blir det i realiteten uppenbart att de alla har väldigt mycket arbete på sina bord. Varför väljer då SVT Nyheter väst då att blåsa upp denna ickefråga bortom alla proportioner?

Letar syndabockar

Vilka är SVT Nyheter väst bevekelsegrunder? Det har under flera år rasat en ganska hätsk debatt där man ställer journalister mot kommunikatörer. Det är en konflikt som eldats på av allt från enskilda journalister till Journalistförbundet och mediehus av alla storlekar. Det är dock en konstruerad konflikt. Journalister och kommunikatörer har olika roller i samhället. Kommunikatörer informerar och journalister granskar. Men, i en tid där journalistiken är hårt pressad och har svårt att finna sig tillrätta i den nya tidens medieklimat har man istället för att leta lösningar letat syndabockar, och man inbillar sig att man funnit en i kommunikatörerna – framför allt i de kommunala kommunikatörerna.

ANNONS

Journalistisk granskning är naturligtvis nödvändig för en väl fungerande demokrati, men även journalistiken i sig behöver granskas. I ett av SVT Nyheter västs reportage anklagar till exempel GT:s grävande reporter Daniel Olsson de kommunala kommunikatörerna för att förhala det journalistiska arbetet och utgöra en buffert mellan tjänstemän och journalister. Här vore det klädsamt med ett visst mått av självreflektion kring hur journalistiken utvecklats de senaste åren. I en tid som helt domineras av klickjakt och hårt vinklad drevjournalistik är det en både rimlig och naturlig utveckling att ingen med minsta gnutta självbevarelsedrift ger sig in i en intervjusituation utan att ha ordentlig medieträning i bakfickan eller utan att först ha sett till att få en stund för eftertanke.

Demokratin måste fungera för alla

Det är lätt att peka ut kommunikatörerna som en onödig kostnad, men vem vågar ställa sig upp och kräva den faktiska demokratiska kostnaden av att skära bort de kommunala kommunikatörerna? Den kostnaden innebär mindre kommunal insyn och information för alla, ännu mindre för de som har svenska som andraspråk och minst för de med funktionsvariationer.

Demokratin måste fungera för alla – oavsett vem man är. Det ska inte heller vara en heltidssysselsättning att vara en aktiv del av den. Demokrati måste gå att kombinera med ett rikt liv fyllt av familj, en aktiv fritid och ett utmanande arbete. De kommunala kommunikatörerna gör det möjligt.

ANNONS

Anna Troberg

förbundsordförande i DIK – facket för kultur och kommunikation

Grethe Österberg

ordförande och kommunombud för DIK i Göteborgs Stad

Johan Westergren

vice ordförande för DIK i Göteborgs stad och projektledare kulturförvaltningen

Katarina Gunnarsson Strandberg

kommunikatör Utbildningsförvaltningen och ledamot i styrelsen för DIK i Göteborgs Stad

Patrik Centerwall

kommunikatör Stadsbyggnadskontoret och ledamot i styrelsen för DIK i Göteborgs Stad

Victoria Trygg

äldrekonsulent med inriktning folkhälsa, Lundby stadsdelsförvaltning, och ledamot i styrelsen för DIK i Göteborgs Stad

ANNONS