Nyligen dog 50 unga gruvarbetare i DR Kongo då en gruva kollapsade över dem. Under slaveriliknande förhållanden gräver människor fram mineraler som sedan används i våra mobiltelefoner och elcyklar. Som konsumenter behöver vi börja ställa krav på företag att ta ansvar för hela sin produktionskedja, skriver debattörerna.
Nyligen dog 50 unga gruvarbetare i DR Kongo då en gruva kollapsade över dem. Under slaveriliknande förhållanden gräver människor fram mineraler som sedan används i våra mobiltelefoner och elcyklar. Som konsumenter behöver vi börja ställa krav på företag att ta ansvar för hela sin produktionskedja, skriver debattörerna. Bild: Jeff Mwenyemali

Vet du om din elcykel har tillverkats med hjälp av barnslavar?

Nyligen dog 50 unga gruvarbetare i Demokratiska Republiken Kongo då en gruva kollapsade över dem. Under slaveriliknande förhållanden gräver människor fram mineraler som sedan används i våra mobiltelefoner och elcyklar. Som konsumenter behöver vi börja ställa krav på företag att ta ansvar för hela sin produktionskedja, skriver bland andra Urban Ringbäck Smyrnakyrkan.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I början av hösten uppmärksammades internationella dagen till minne av slaveriets avskaffande. Men kampen mot slaveriet är långtifrån över. Enligt ILO arbetar omkring 40,3 miljoner människor världen över under slavliknande förhållanden. Många av världens företag använder komponenter som har producerats under sådana förhållanden. Som konsumenter har vi alla ett ansvar att ta ställning och ifrågasätta övergrepp och utnyttjande av människor.

Pingstkyrkorna Smyrna, Frölunda och Mölndal har tillsammans med biståndsorganisationen PMU under många år haft nära kontakt med lokala församlingar i DR Kongo, där vi bland annat stöttar projekt för utsatta kvinnor och barn. Många av våra medlemmar har åkt ned till Kongo för att under perioder hjälpa till och arbeta på lokala sjukhus i Bukavu och Lemera. I staden Bukavu i östra Kongo ligger bland annat Panzisjukhuset där chefsläkaren och nobelpristagaren (2018) Dennis Mukwege arbetar för mänskliga rättigheter.

ANNONS

Slaveriliknande förhållanden

DR Kongo är ett av de länder där det finns vuxna såväl som barn som arbetar under slaveriliknande förhållanden. Många arbetar i livsfarliga miljöer för att gräva fram mineraler såsom guld, coltan och kobolt. Det här är mineraler som är ett måste för att vår elektronik, såsom mobiltelefoner eller elcyklar, ska fungera. Våra lokala samarbetskyrkor berättar att det finns unga män som tvingas arbeta sju dagar i veckan i trånga gruvgångar där det är stor risk för plötslig syrebrist och ras. Den 11 september rapporterade flera svenska och internationella nyhetsmedier om att minst 50 unga gruvarbetare omkommit efter att en guldgruva kollapsat över dem i DR Kongo. För bara ett år sedan skedde en liknande olycka i en gruva med illegal brytning av koppar och kobolt. Vid det tillfället dog 19 personer. Olyckor av denna typ är vanliga i de farliga gruvorna i DR Kongo. Syresättningen är dålig och rasrisken är stor. Ändå tjänar gruvarbetarna inte tillräcklig för att försörja sin familj. Många blir livegna gentemot uppköparna när fynden uteblir. De sitter bokstavligen på en guldgruva, men har inte mat för dagen.

Fruktansvärda övergrepp

Vid samma gruvor används barnarbete. Några barn tvingas att tvätta mineraler i vattenpölar. Till Panzisjukuset i Bukavu och sjukhuset i Lemera kommer kvinnor som utsatts för fruktansvärda övergrepp av rebellgrupper som vill ta kontroll över gruvindustrin eller mineralerna. Vi har hört berättelser från kvinnor som under månader levt fastkedjade i skogen som sexslavar efter att de blivit kidnappade och bortförda av rebellgrupper.

ANNONS

Mineralerna från gruvorna säljs internationellt och används i tillverkningen av elektroniska produkter. Många gånger i våra mobiltelefoner eller i våra elcyklar. Efterfrågan på mineralerna ökar och samtidigt ökar våldet och övergreppen kring gruvorna. Många multinationella företag är beroende av material och råvaror från länder där människor arbetar under slaveriliknande förhållanden. Efterfrågan bidrar till att slaveriet upprätthålls. Slaveriet är dolt längst ner i en produktionskedja och många företag har svårt att kontrollera hela kedjan.

Många multinationella företag är beroende av material och råvaror från länder där människor arbetar under slaveriliknande förhållanden

Det moderna slaveriet är ett brott mot mänskliga rättigheter. För att få ett slut på det måste vi alla agera.

Staten har skyldighet att stå upp för och skapa förutsättningar för en industri som respekterar mänskliga rättigheter samt utkräva juridiskt ansvar när brott begås. Företag har ansvar för hela sin produktionskedja. Inget slaveriarbete eller andra kränkningar av mänskliga rättigheter få förekomma i produktionen.

Sätta press

Men vi konsumenter har också ett ansvar. Vi måste ställa frågor om de varor och tjänster vi köper. Konsumentmakten kan sätta press på företag att exempelvis ta reda på var mineralerna i produkterna de säljer kommer ifrån. Vet man att det inte förekommit slavliknande arbetsförhållanden i produktionskedjan?

Ju fler av oss som frågar desto fler företag kommer vara med och bidra till en rättvis och säker brytning i gruvorna, på ett sätt som också gynnar lokalbefolkningen. Tillsammans kan vi bekämpa det moderna slaveriet.

ANNONS

Urban Ringbäck, föreståndare, Smyrnakyrkan

Mats Särnholm, föreståndare, Pingstkyrkan Västra Frölunda

Johan Mörlid, föreståndare, Pingst Mölndal

Niclas Lindgren, direktor, biståndsorganisationen PMU

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS