Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Sverige har länge arbetat aktivt med att skapa säkra arbetsplatser. Och vi har kommit långt. Vi vet att våra insatser ger effekt, skriver Bengt Forsling, LO. Bild: Tomas Oneborg / TT
Sverige har länge arbetat aktivt med att skapa säkra arbetsplatser. Och vi har kommit långt. Vi vet att våra insatser ger effekt, skriver Bengt Forsling, LO. Bild: Tomas Oneborg / TT

Vem vill gå till ett jobb där man riskerar dö?

Det kan kännas fel att göra politik av att människor omkommer på arbetet. Men det är politik när en del partier inte prioriterar förebyggande arbetsmiljöarbete och röstar mot nollvision mot dödsolyckor, skriver Bengt Forsling, LO.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

2019 hann inte mer än börja innan tre personer miste livet på arbetet. För det är, fortfarande, farligt att gå till jobbet. Åtminstone för vissa grupper. Farligast är det inom byggbranschen, där är risken att dö på och av jobbet som störst. Under 2018 har mer än en person i veckan dött på sin arbetsplats. Många fler har skadats eller blivit sjuka av sitt jobb.

Vi har i dag en nollvision mot arbetsolyckor på arbetet. Samtliga Allianspartier röstade nej till det förslaget när det antogs. Att man som politiker eller företrädare för branscher kan ge utrymme för att skapa något annat än just en minskning av dödsolyckorna är för oss en gåta. Vem vill gå till ett arbete där man riskerar att dö?

Vi har i dag en nollvision mot arbetsolyckor på arbetet. Samtliga Allianspartier röstade nej till det förslaget när det antogs.

Vi ser med oro på hur de borgerliga partierna redan nu, innan regeringsfrågan är klar, har kunnat slå mot vanliga arbetstagare. Det vi ser i dag är troligen bara början på en försämrad arbetsmarknad och arbetsmiljö. I M+KD-budgeten minskas anslaget till Arbetsmiljöverket med 25 miljoner kronor. Pengar som skulle ha kunnat användas till bland annat arbetsmiljöinspektioner på arbetsplatser och till förbättringar i de juridiskt bindande skrifter som verket tar fram. Minskade anslag till detta är totalt tondövt gentemot det som arbetsmarknaden egentligen behöver.

Det går att förändra

De borgerliga partierna vill också försämra i anställningstryggheten, detta trots att vi vet att på arbetsplatser med otrygga anställningar så är det fler som skadas på jobbet.

Man kan alltid peka på arbetstagarens personliga ansvar i de här frågorna. Och naturligtvis har man som arbetstagare ett personligt ansvar – men det fungerar bara om man känner till riskerna, och det är det arbetsgivarens ansvar att upplysa sin personal om.

Sverige har länge arbetat aktivt med att skapa säkra arbetsplatser. Och vi har kommit långt. I många andra länder är det långt fler som dör av och på arbetet. Och backar vi i tiden så var det även i Sverige mycket farligare att gå till jobbet då än vad det är i dag. Så vi vet att det går att förändra.

Lösningen på problemet är den svenska modellen: En samverkan mellan arbetsmarknadens parter. För det är arbetsgivare, fack och arbetsgivarorganisationerna som har kompetensen för att förebygga och stoppa döden på jobbet. Men det krävs resurser och utbildning. Det krävs en politik som aktivt stödjer och främjar vårt samarbete.

Vi vill ta ett gemensamt ansvar med arbetsgivare, branschorganisationer och myndigheter. Tillsammans besitter vi all den kunskap som krävs. Vårt gemensamma mål måste vara att ingen ska dö på jobbet, oavsett vilka partier som styr landet.

Bengt Forsling

chef för LO-distriktet i Västsverige som företräder 260 000 medlemmar