Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hur kan en nedläggning av vår verksamhet ses som något annat än ett svek mot just de kvinnor regeringen säger sig vilja hjälpa, skriver debattörerna. Bild: Olof Ohlsson
Hur kan en nedläggning av vår verksamhet ses som något annat än ett svek mot just de kvinnor regeringen säger sig vilja hjälpa, skriver debattörerna. Bild: Olof Ohlsson

Vem ska prioritera kvinnornas behov inom beroendevården?

I samhällsdebatten är ett återkommande tema att kvinnor som utsätts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld inte får tillräckligt stöd. Vet våra politiker att en specialiserad psykiatrisk vårdenhet inriktad mot våldsutsatta kvinnor just nu står inför hastig nedläggning som ett sätt att lösa årets sparbeting?

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Beroendemottagning Olskroken Team Kvinnor, tidigare Beroendemottagning Kvinnor, utgör sedan många år en del av den psykiatriska beroendevården i Göteborg. Målgruppen är kvinnor med särskilt skyddsbehov, psykiatrisk problematik samt beroende eller missbruk. Den hittills välfungerande enheten är den enda i sitt slag i Västra Götalandsregionen, med en balanserad ekonomi och hög stabilitet i personalgruppen.

Flertalet av de kvinnor som tas emot på mottagningen är unga och har traumatiska livserfarenheter där trauman orsakats av mänskliga förövare – det handlar om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, inte sällan i nära relationer och ofta förenat med omsorgssvikt och social utsatthet sedan tidig ålder. För flera är det fråga om den typ av varaktig och upprepad traumatisering som betecknas som komplext posttraumatiskt stressyndrom.

Kvinnorna lever ofta i ett tillstånd av kronisk vaksamhet och stress med en stark underliggande skräckslagenhet som med tiden övergått även i plågsamma somatiska eller psykiatriska symtom. Förövarna bakom flertalet av de grova övergreppen är män varför många av patienterna utvecklat en stark rädsla för män. En blick, ett tilltal eller ett närmande från en man kan utlösa högintensiv stress och överlevnadsförsvar.

Beroendeproblematik

Trauma och missbruk har visat sig vara intimt förknippade med varandra (Stefan Sandström; Missbruk, trauma och samsjuklighet 2019). Sandström belyser hur ett missbruk ofta börjar som ett försök att självmedicinera mot outhärdliga känslor. För att kvinnor i en sådan situation ska kunna behandlas framgångsrikt för sin beroendeproblematik är det därför viktigt att de ges möjlighet till traumabearbetning, vilket i sin tur förutsätter en för målgruppen trygg och säker behandlingsmiljö.

Förslaget är nu att denna enhet skall läggas ned och att patienterna skall hänvisas till den ordinarie öppenvården där målgruppen består till cirka 70 procent av män. I förslaget nämns en separat ingång för kvinnorna som en lösning på eventuella problem. Nu vill man alltså låta traumatiserade kvinnor med skyddsbehov samt gravida kvinnor och nyblivna mödrar gå till samma mottagning som männen. Detta trots att det finns evidens för bättre behandlingsutfall vid enkönad vård för kvinnor inom beroendevården.

Från regeringens håll finns en långsiktig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor där åtgärder på nationell, regional och lokal nivå riktas mot att förebygga att våld utövas, stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och barn, samt skärpt lagstiftning.

Det talas om effektivisering men för samhället i stort är detta ingen vinstskapande åtgärd, skriver personalen på Beroendemottagning Olskroken Team Kvinnor. Bild: Olof Ohlsson
Det talas om effektivisering men för samhället i stort är detta ingen vinstskapande åtgärd, skriver personalen på Beroendemottagning Olskroken Team Kvinnor. Bild: Olof Ohlsson

Vi frågar hur försvarbart det är att lägga ned en välfungerande specialistenhet som jobbar evidensbaserat och utför ett arbete i linje med regeringens vision, med en av de mest marginaliserade och utsatta grupperna i samhället?

Vi frågar hur försvarbart det är att lägga ned en välfungerande specialistenhet som jobbar evidensbaserat och utför ett arbete i linje med regeringens vision, med en av de mest marginaliserade och utsatta grupperna i samhället? Så sent som 1 oktober sändes nyhetsreportage om hur angeläget det är att kunskap om traumabehandling som finns i landets storstäder sprids till hela landet.

Hur kan en nedläggning av just den sortens verksamhet det råder brist på förstås som något annat än ett svek mot just de kvinnor man säger sig vilja hjälpa? Det tar lång tid att bygga upp specialistkompetens och ett välfungerande teamarbete men det går oerhört snabbt att förstöra det genom nedläggning.

Kommer ni agera?

Nu återstår frågan kring hur de politiker som har inflytande över budgeten ställer sig i denna fråga. Kommer ni agera innan det är för sent? Beslut fattas i frågan inom verksamhet Beroende 8 oktober och politikerna kommer besluta i frågan 29 oktober.

Vi vill få besked om ni politiker är införstådda med konsekvenserna av ett sådant beslut och om det är något ni politiskt kan stå bakom. Det talas om effektivisering men för samhället i stort är detta ingen vinstskapande åtgärd. Det handlar om en budget årligen på cirka 10 miljoner för denna enhet.

Nu vill vi få ett svar från er som beslutar om Sahlgrenska Universitetssjukhusets budget för 2022 och från er som bär ansvar för regionens sjukvård: Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd samt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götaland.

Samtlig personal i behandlingsteamet, Beroendemottagning Olskroken Team Kvinnor

LÄS MER: Klinik för beroende stängs – 300 patienter flyttas