Martin Wannholt (DEM) har gått på myten att Kvibergsskolan är ett experiment. Det stämmer inte. Det finns ingen experimentskola. Många skolor byggs på samma sätt i Göteborg sedan 2012, till exempel Landamäreskolan och Torslandaskolan. Vi bygger moderna skolor som kan tillgodose en bredd av olika pedagogiska möjligheter.
Dagens elever gynnas inte om vi begränsar våra utrymmen till rum för 30 elever och långa korridorer. Det behövs förstås vanliga klassrum, men också mindre grupprum, ateljéer, scener, slöjdsalar för att olika förmågor ska kunna utvecklas i skolan. Variationen i upplevelser ökar motivationen att anstränga sig för att kunna utveckla ny kunskap och nya förmågor. Att undervisningen är lärarledd är a och o, oavsett var den bedrivs.
Variation skapar framgång
Om man inte tror på moderna miljöer i skolan, som kan tillgodose elevers olika behov, då förnekar man samtidigt forskningen om vad som får elever att klara skolan. Elever är olika och lär in på olika sätt. Det är en bred och varierad arsenal av verktyg och individuell anpassning som skapar framgång för eleverna, enligt Skolinspektionens forskningsgenomgång. Skolmiljön behöver göra det möjligt för både traditionell undervisning och för modern, reflekterande och kreativ undervisning.
Skolan har alltför länge haft ett ensidigt fokus på katederundervisning allena. Den behövs, men den är otillräcklig för att skapa framgångsrika skolor. För att alla lärare ska kunna utvecklas till bra lärare är en av nycklarna samarbete med andra lärare som kan stärka varandra, det visar forskning av bland annat Jarl, Blossing och Andersson. Då krävs lokaler som skapar förutsättningar för just samarbete, till skillnad från traditionellt stängda klassrum där en lärare undervisar ensam, vilket kan fungera bra eller dåligt. Är det dåligt får läraren inte möjlighet att förbättras i ett stängt klassrum, men med ett prestigelöst och stärkande samarbete med andra kan utveckling ske.
Rustar för framtiden
Om man förkastar moderna klassrum som har olika storlekar och kreativa inlärningsmiljöer, hur ska skolan då klara av att utveckla framtidens förmågor? Elever behöver mer för att klara sig och få jobb i framtiden. Jobb som näringslivet efterfrågar. Allt fler inom skolvärlden och i näringslivet pratar om vilka förmågor som kommer att krävas på morgondagens arbetsplatser, framtidsförmågorna. De behövs för att rusta våra unga inför framtidens jobb. Att inte oreflekterat svälja det som auktoriteter säger är en grund för en levande demokrati. Det framgångsrika och väl utvecklade internationella konceptet IB (International Baccalaureate) satsar sedan länge medvetet på framtidsförmågor. OECD har listat dessa framtidsförmågor som kommer krävas på framtidens jobb och kallar dem 21 century skills, som de menar måste in i skolan.
Framtidsförmågorna handlar bland annat om kritiskt tänkande, kreativitet, kommunikation och samarbete. Utan dessa förmågor blir det svårt för eleverna att klara sig i konkurrensen om framtidens jobb. Varför vill Martin Wannholt stoppa en skola som kan ge eleverna bättre möjligheter att klara sig i framtiden?
Pisa är viktigt men inte allt
Sveriges innovationskraft är något som länder i Pisa-toppen avundas oss. Finland har nyligen ställt om hela läroplanen för att de ser att skolan inte ger eleverna det de förmågor de behöver inför framtiden. Pisa är viktigt, men inte allt. Innovationskraft kräver kunskaper, men för att omsätta dessa i en kreativ process måste vi gå utanför det som kan bankas in.
Så, Martin Wannholt, ta reda på fakta innan du dömer ut en hel skola. Vi lever inte längre på 1900-talet och ska inte tillbaks dit.
Karin Pleijel (MP)
skolkommunalråd
Göteborg