Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

De senaste tio åren har kvadratmeterpriset för bostadsrätter ökat med 79 procent och jämfört med 2000 har de ökat med hela 390 procent, skriver debattören. Bild: Anders Ylander
De senaste tio åren har kvadratmeterpriset för bostadsrätter ökat med 79 procent och jämfört med 2000 har de ökat med hela 390 procent, skriver debattören. Bild: Anders Ylander

Var stannar priserna för hemmakontoren?

Skenande bostadspriser och rekordmånga försäljningar. Men också rekordmånga anmälningar om lockpriser och fortsatt svårt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Nu behövs en rad insatser, skriver Shoka Åhrman, sparekonom SPP.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sedan våren 2020 då rekommendationer om hemarbete infördes har bostadspriserna skenat, särskilt för större lägenheter och hus. Vissa har vunnit på detta skifte medan andra fått allt svårare att hänga med, särskilt de som ännu inte köpt sin första bostad.

Men vad är det egentligen som hänt? Är det bara så att alla måste ha ett rum till för kontor som sen inte längre kommer behövas vid en eventuell flytt tillbaka till arbetsplatsen? Faktum är att även om prisutvecklingen varit extrem det senaste året så är det en trend som pågått sedan långt innan corona och hemarbeten. De senaste tio åren har kvadratmeterpriset för bostadsrätter ökat med 79 procent och jämfört med 2000 har de ökat med hela 390 procent.

Gynnar vissa

Det är fantastiskt för dem som redan äger sitt boende och kan njuta av att tjäna pengar på att tiden går, men väldigt problematiskt för dem som inte har kommit in på bostadsmarknaden och vill köpa sin första bostad. Detta blir extra påtagligt sett till reallöneutvecklingen under samma tidsperiod. De senaste tio åren har reallönen i Sverige ökat med 16 procent och sedan år 2000 har de ökat med 40 procent. Trösklarna in på bostadsmarknaden har därmed höjts rejält i förhållande till invånarnas inkomster.

De senaste åren – och särskilt under 2021 – har budpremien dessutom rusat. Det innebär att skillnaden mellan utgångspris och slutpris har blivit större. På villamarknaden har gapet mellan utgångspris och slutpris aldrig tidigare varit så stort. Störst är skillnaden i Storstockholm där den i februari i år uppgick till tio procent, jämfört med tre procent under samma period 2020 (alltså innan coronaeffekterna började synas). För bostadsrätter syntes denna förändring redan 2020 och har legat kvar på samma höga nivå under 2021.

Rekordmånga anmälningar

I maj såldes fler lägenheter i Göteborg och Västra Götaland än under någon annan enskild månad hittills. Men det har också kommit in rekordmånga anmälningar om lockpris till Fastighetsinspektionen från frustrerade konsumenter när budgivningarna sprungit iväg. Men det kan också vara ett tecken på att det just nu faktiskt är svårt att göra en korrekt värdering av en bostad, särskilt eftersom det skett ett skifte i efterfrågan och framför allt villor och mindre centralt belägna bostäder tenderar att sticka iväg oproportionerligt högt.

Den senaste prisutvecklingen beror delvis på att många av de som redan fanns på bostadsmarknaden faktiskt inte fått en försämrad ekonomi, utan har råd att lägga mer pengar på sitt boende. De som har drabbats hårdast av pandemin är istället de i serviceyrken, till stor del unga som nu står utan både jobb och bostad.

Det har gjorts ett antal försök att lappa och laga på bostadsmarknaden för att minska hushållens skuldsättning och göra det möjligt för fler att ha råd att betala – höjda amorteringskrav för att begränsa belåningen är ett exempel. I realiteten har det dock inneburit att unga förstagångsköpare inte har råd med lånet till de allt dyrare lägenhetspriserna i storstäder. Statligt lån på kontantinsats är ett annan lösning som nu utreds, men de fasta inkomster som kommer krävas för att klara amortering och ränta blir fortfarande höga.

Tveksam effekt

Möjlighet till tillfälliga slopade amorteringskrav är en åtgärd som tillkommit under coronakrisen och som försvinner till hösten. Det är lovvärt att tillfälligt minska på de fasta avgifterna under en svår tid för dem som behöver, men det är tveksamt om det ger någon effekt för den som står i stånd att ansöka om ett nytt lån för en bostad.

I dagsläget öppnar finansminister Magdalena Andersson (S) upp för att sänka ränteavdraget, delvis i syfte att minska överhettningen på bostadsmarknaden. En korrigering av prisläge ändrar dock inte det faktum att de unga som redan hade svårt att ta sig in på bostadsmarknaden fortsatt drabbas. För att komma till bukt med det behövs en lång rad insatser, eftersom unga har störst behov av bostäder i städer och nära heta arbetsmarknader. Fler ungdomsbostäder, gynnade sparandeformer, friare hyressättning och andrahandsuthyrning är förslag som alla kan göra skillnad på marginalen.

För att förstagångsköpare ska ha råd att ta sig in krävs dock att politiken hjälper till med att öppna dörrarna.

På en marknad som styrs av spekulanternas efterfrågan och ekonomiska möjligheter kommer hemmakontoren sannolikt fortsatt ligga på en hög nivå framöver, men som mestadels kommer vara möjlig att hantera för dem som idag är inne i värmen. För att förstagångsköpare ska ha råd att ta sig in krävs dock att politiken hjälper till med att öppna dörrarna.

Shoka Åhrman, sparekonom SPP

LÄS MER: Så mycket pengar behöver du för att köpa bostad i Göteborg

LÄS MER: Rusningen efter hus fortsätter – priserna ökar mest i Göteborg

LÄS MER: Rekord i antal sålda lägenheter i Göteborg i maj