Den 5 oktober lämnade ”Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och våld i hederns namn” in en motion om att kampen ska stärkas mot det hedersförtryck som dagligen förstör tillvaron för hundratusentals ungdomar i Sverige. Nätverket vill bland annat låta Brottsförebyggande rådet och landets lärosäten”kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism”. En av undertecknarna var miljöpartisten Janine Alm Ericson.
Men redan dagen efter motionerade två andra miljöpartister, Leila Ali-Elmi och Camilla Hansén, om att riksdagen ska hindra kommuner från att införa slöjförbud i till exempel skolan (slöja bör dock rätteligen kallas hijab då den bärs av religiösa skäl). Med hänvisning till grundlagen vill de att riksdagen ska hitta sätt att komma runt det kommunala självstyret. Andemeningen i motionen försöker de nödtorftigt maskera genom några pliktskyldiga rader om att kampen mot hedersförtryck måste stärkas.
Viktigt inslag i förtrycket
Vad de två MP-kvinnorna väljer att ignorera är att just hijab ofta är ett viktigt inslag i hedersförtrycket. Eller underkänner man upplevelsen hos den 14-åriga Karlskronaflicka som blev svårt slagen med basebollträ av sin storebror när hon vägrade hijab? Ljög 9-åringen i Uppsala om att hennes mamma misshandlat henne med tillhyggen på grund av hennes hijabvägran? Hittade mor och dotter i Gävle bara på en historia om hijabtvång och andra begränsningar, vilket ledde till fängelse för familjefadern? Och 17-åringen i Lund vars berättelse om hijabtvång och misshandel slutade i fängelse för två äldre bröder, var hon också en lögnare? Dessa exempel är tyvärr inte toppen på isberget – de är några snöflingor på ett Antarktis av lidande. Mörkertalet är, på grund av förtryckets art, enormt stort.
Om vi kan skydda barnen från sex, alkohol och tobak tills de är mogna nog att ta självständiga beslut om dessa saker, kan vi också skydda dem från en del av religionens skadligaste påbud och begränsningar.
Regeringen, där Miljöpartiet ingår, berömmer sig av att vara feministisk. Det är svårt att se hur den trånga inhägnad som en hijab innebär för en flicka går ihop med den etiketten. Det har länge varit hög tid att visa att samhället ställer sig på barnens sida i hijabfrågan. Religionsfriheten innebär nämligen också frihet från religion i praktiken. Om vi kan skydda barnen från sex, alkohol och tobak tills de är mogna nog att ta självständiga beslut om dessa saker, kan vi också skydda dem från en del av religionens skadligaste påbud och begränsningar. Religion är ingen ofarlig företeelse. Ali-Elmi och Hansén borde lyfta blicken och se vad den dagligen åstadkommer världen runt.
MP sänder dubbla budskap, men väljarna har rätt att veta: Är en röst på MP en röst för fortsatt barn- och kvinnoförtryck eller en röst för kampen mot detsamma?
Mikael Thörnqvist, journalist och föreläsare om hedersförtryck